Forskning och högre utbildning behövs över hela landet för att stärka svensk konkurrenskraft

– Sverige är ett av världens mest innovativa länder men konkurrensen hårdnar. Sverige kan aldrig konkurrera i volym med världens stora ekonomier och en fortsatt tätposition som forskningsnation kräver att vi arbetar smartare än andra länder. Förmågan till stark samverkan mellan akademi och näringsliv är av särskild stor vikt för ett litet land som Sverige, där näringslivets andel av FoU-investeringarna är hög och lärosätena den klart dominerande forskningsutföraren vid sidan av näringslivet, säger KK-stiftelsens styrelseordförande Elisabeth Nilsson.

Stärk finansieringen av högskolor och nyare universitet

Idag saknar landets högskolor och nyare universitet tillräckliga resurser för att fullt ut uppfylla högskolelagens krav på forskningsanknytning av högre utbildning. Fördelningen av direkta statliga anslag innebär också svårigheter för dessa lärosäten att långsiktigt säkra sina egna starka profilområden inom forskningen. Detta vill KK-stiftelsen ändra på.

– Vi vill att regeringen prioriterar en ökning av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till högskolorna och de nyare universiteten. Dagens nivåer är alldeles för låga. Forskning och högre utbildning hänger ihop och behövs över hela landet. Nya industrietableringar visar även vikten av att landets lärosäten förmår möta behov av FoU och kompetensförsörjning även när de uppstår utanför regioner där de statliga forskningsmedlen har koncentrerats, säger KK-stiftelsens vd Eva Schelin. Forskningsanslagen behöver bli mer kvalitetsdrivande och det krävs en ny fördelningsmodell som driver kvalitet inom alla delar av lärosätenas verksamhet, vetenskapligt genomslag, samverkansförmåga, livslångt lärande och inte minst internationalisering. 

Reformera resursfördelningen till högre utbildning och stärk det livslånga lärandet

Analyser visar att en betydande urholkning har skett av lärosätenas resurser för utbildning. Underfinansieringen av utbildningen betyder mindre undervisningstid för varje student, större undervisningsgrupper, mindre tid för lärare att utveckla undervisningen och pedagogiken, mindre tid för förberedelse och efterarbete samt en sämre arbetsmiljö med ökad stress för både lärare och studerande.

– Urholkningen och den orealistiska styrningen mot produktivitet behöver stoppas och ersättas av en mer adekvat resurstilldelning som ger förutsättningar för kvalitet. Det är hög tid att lärosätena får rimligare ekonomiska villkor för sitt utbildningsuppdrag, säger Eva Schelin.

– Vi vill också se en rad insatser som stärker lärosätenas arbete inom det livslånga lärandet, alltifrån starkare strategisk inriktning på deras arbete till bättre ekonomiska incitament. Kompetensutveckling och vidareutbildning av personer som redan är i arbetslivet är en nyckelfaktor för att säkra svensk konkurrenskraft, att enbart utbilda ungdomsstudenter räcker inte för att möta kompetensbehoven.

KK-stiftelsens fyra reformförslag i punktform
•    Förstärkt finansiering av högskolor och nyare universitet
•    Ny modell för fördelning av basanslaget för forskning
•    Reformerat resurstilldelningssystem för högre utbildning
•    Förstärkt fokus på det livslånga lärandet