Kävesta folkhögskola 150 år

Skolan flyttade 1878 till sitt nuvarande säte i Kävesta. Sedan dess har hon utvecklats och förändrats för att möta tidens utbildningsbehov, från en utpräglad ”bondehögskola” som lockade traktens ungdomar, till att ha en estetisk profil och ta emot elever från hela landet.

- Det är positivt att Kävesta folkhögskola under sina många år utbildat både estetiska elever, ofta för fortsatta studier, samt ökat sitt engagemang för att fler studerande ska klara sin gymnasiebehörighet. Det bidrar till ett starkare samhälle där kulturen får vara en naturlig del av livet, säger Charlotta Englund, regionråd och ordförande för regionala tillväxtnämnden, tillika skolans styrelse.

Folkhögskolans strävan att erbjuda allmän medborgerlig bildning är lika aktuell idag som för 150 år sedan. P A Gödecke, som var skolans första rektor, skrev i en årsberättelse att folkhögskolans uppdrag är att ”varje lärjunge ska finna guldet i sitt eget hjärta, för att vara till glädje för sig själv, men också för att bli en del i samhället”.

- Jag tycker det citatet är fint och sant. Folkhögskolans viktigaste uppdrag är fortfarande att förutom ämneskunskaper också utveckla varje individs förmåga att se sitt eget värde. Man måste tycka om sig själv för att respektera andra och känna att man kan vara en del av samhället, menar skolans nuvarande rektor, Lisa Rosander.

Initiativet till en folkhögskola i Nerike kom parallellt från Östra Nerikes Hushållsgille och det nyligen formade Landstinget 1872. Skolan kunde starta tack vare givmilda donationer från privatpersoner i länet. Bland annat förlades den första årskursen till just Vrana herrgård eftersom godsägaren Adolf Coyet lånade ut en mangårdsbyggnad utan kostnad i fem år. Landstinget (sedemera Region Örebro län) tog ensamt över ägandeskapet 1955, då skolan även fick sitt nuvarande namn.

Några historiska fakta om Kävesta folkhögskola

• Skolan flyttade från Vrana till sitt nuvarande säte i Kävesta 1878. Det då nybyggda skolhuset finns kvar än idag och är troligtvis en av landets äldsta folkhögskolebyggnader som fortfarande är i bruk.
• Till den första så kallade ”vinterkursen” 1873 antogs 36 elever, varav 35 närvarade vid uppropsdagen 3 november. Skolan var som störst på 1970-talet med nära 400 elever i långa kurser. Idag har skolan cirka 170 elever.
• En kvinnlig folkhögskolekurs startade i Öskevik utanför Nora 1880 och flyttade till Kävesta 1888. Männens kurser gick på vintern och kvinnornas på sommaren, fram till 1928 då kvinnorna för första gången fick medverka under vinterns andra årskurs.
• Under de första 34 åren saknade skolan internat och eleverna inhystes hos familjer i bygden. Skolans första internatboende stod färdigt 1907 och är ännu i drift. Idag finns totalt sex internathus med plats för nära 70 elever.
• 1959 startades en filialverksamhet i Örebro, som 1980 knoppades av och blev en självständig skola: Örebro folkhögskola.
• Kävesta folkhögskolas nuvarande estetiska profil beslutades av Örebro läns landsting 1981. Idag går hälften av skolans elever förberedande utbildningar i dans, konst och musik medan den andra hälften studerar behörighetsgivande ämnen på allmän kurs.

Kontakt
Petter Hellmin, kommunikatör, Kävesta folkhögskola

Telefon: 070-682 49 53

E-post: petter.hellmin@kavesta.fhsk.se