Varannan vuxen får ekonomisk hjälp av förälder

En tredjedel har stöttat någon annan ekonomiskt det senaste halvåret

SBAB har låtit fråga 1000 personer mellan 18–79 år om de stöttat någon ekonomiskt de senaste 6 månaderna. En tredjedel av de tillfrågade uppgav att de gjort det. Av dem som stöttat någon ekonomiskt så var det vanligast att man stöttat sina barn som flyttat hemifrån, 17 procent uppgav det. 8 procent har stöttat en vän, 5 procent sina föräldrar och 6 procent en annan släkting än barn och föräldrar. 

– Räntekostnaderna har fyrdubblats de senaste 18 månaderna. Inflationen har samtidigt legat på samma nivåer som under 90-talskrisen och energipriserna har periodvis varit betydligt högre än vad hushållen varit vana vid. Många hushåll har det tufft och då är det fint att se att så pass många hjälper andra som har det ännu tuffare, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom. 

Hälften av de mellan 60–69 år har stöttat sina barn ekonomiskt

Den åldersgrupp som stöttat sina barn i störst utsträckning de senaste sex månaderna är de mellan 60–69 år. Nästan hälften, 48 procent, av dem som har barn i den åldersgruppen har stöttat dem ekonomiskt. Det innebär, annorlunda uttryckt, att uppskattningsvis varannan vuxen i åldersgruppen 32–41 år tagit emot ekonomiskt stöd av en förälder. Givet antagandet att de som idag är 60–69 år var cirka 28 år gamla i snitt när de fick sina barn.

– Det är på sätt och vis förvånande att vuxna, nästan medelålders, barn fått ekonomiskt stöd i större utsträckning än de barn som precis flyttat hemifrån. Samtidigt vet vi att det är en grupp som drabbats väldigt hårt ekonomisk. Många av dem har små barn och har kanske köpt en villa de senaste åren. De som köpte en villa under 2021 har till exempel i genomsnitt fått se sina räntekostnader öka med nästan 9 000 kronor i månaden. Att få pengar från sina föräldrar uppskattas säkert men kan kanske samtidigt känns lite skamligt och det är nog inget man skryter om på kafferasten, säger Linda Hasselvik.

– Föräldrar som är mellan 60–69 år har generellt sett inte drabbats lika hårt av att räntan ökat, då de har betydligt mindre lån. På så vis är det inte lika förvånande att de hjälper sina barn som har en tuffare ekonomisk situation. Ens barn är ju alltid ens barn, oavsett hur gamla de är, säger Linda Hasselvik.

 

Om undersökningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB mellan den 20–24 september 2023. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år deltog i undersökningen. Av enkätundersökningen framgår inte hur många av de svarande som har barn. Vi har därför utgått från SCB:s statistik och gjort en uppskattning. Bland de som är födda mellan 1954 och 1963 fick cirka 14 procent av kvinnorna och 21 procent av männen aldrig barn. Vid antagandet av ålder när de fick sina barn har vi utgått från Socialstyrelsens statistik över mödrars medelålder vid barnafödande 1973–2005. Av statistiken framgår att mödrarna under perioden 1981–1990 i snitt var 28 år gamla.

Vid beräkning av den genomsnittliga ökningen av räntekostnaden har vi utgått från att ett genomsnittligt hus 2021 kostade 3 819 000 kronor enligt Booli. Därtill har vi antagit en belåningsgrad på 70 procent vilket enligt Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden från mars 2023, var den genomsnittliga belåningsgraden för ny bolånetagare under 2021. Vi har antagit att räntan höjts med 4 procent, vilket är i linje med Riksbankens höjning av styrräntan sedan 2021.