Var femte person klarar inte en oförutsedd utgift

I SBAB:s undersökning Spartempen har 1 000 personer tillfrågats om sitt sparande. Av under-sökningen framgår att 25 procent sparar mindre nu jämfört med för 12 månader sedan. 8 procent uppger att de inte sparade något alls förra månaden. Mer än var femte person, 22 procent, uppger att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda utgifter. Ytterligare 7 procent vet inte om de har en tillräckligt stor buffert.

– Det är oroväckande att sparandet minskar i vissa hushållsgrupper. Särskilt oroväckande är det att mer än var femte person i vår undersökning anger att de inte har tillräckligt med pengar för att kunna hantera en oförutsedd utgift. Det är samtidigt inte helt förvånande. Mångas hushållsekonomi pressas sedan ett par år tillbaka av hög inflation, stigande räntor, högre matpriser och stundtals betydligt högre energipriser än vi har varit vana vid, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Var fjärde person sparar mer än 5 000 kr i månaden

Samtidigt som många helt saknar sparande anger mer än hälften av de svarande att de sparar mer än 2 000 kronor och var fjärde mer än 5 000 kronor i månaden (se diagram 1). Undersökningen visar att det är vanligast att spara till en buffert, vilket 65 procent anger att de gör (se diagram 2). Därefter sparar flest till pensionen, det gör 39 procent. Tätt följt av resor och nöjen som 34 procent anger att de sparar till.

– Det är tydligt att inflationen, räntorna och energipriserna slår olika mot olika hushåll. Många kan fortfarande ändå lägga undan relativt mycket pengar varje månad. Det syns också i att hushållens sparande totalt sett i Sverige fortfarande ligger kvar på höga nivåer. Det är också glädjande att se att så många prioriterar just buffertsparandet då vi vet att det är så otroligt viktigt. Det är viktigt den dagen som en oförutsedd utgift kommer men också dessförinnan då man inte ska underskatta den trygghet en buffert skapar på förhand, säger Linda Hasselvik.

Kvinnornas sparande minskar mer än männens

Hur man sparar skiljer sig åt mellan könen. Kvinnorna sparar mindre än männen och har minskat sitt sparande i större utsträckning än männen. Samtidigt buffertsparar kvinnor (70 procent) i större utsträckning än männen (61 procent). 7 procent av männen vet inte vad de sparar till. Motsvarande siffra för kvinnorna är endast 3 procent. Kvinnorna tycks mer benägna att spara pengar för att kunna renovera än männen. En lika stor andel av männen som kvinnorna sparar till en ny bil (8 procent).

– Att kvinnorna sparar mindre än männen följer troligen av att de generellt sett tjänar mindre och därmed har mindre marginaler i sin ekonomi. Att kvinnorna prioriterar att buffertspara i större utsträckning än männen kan möjligen tyda på en större ekonomisk medvetenhet hos dem men också på att männen har en starkare ekonomi och anser att de därmed redan har den buffert de behöver, säger Linda Hasselvik.

Hyresgästerna är dubbelt så optimistiska som bostadsägarna

Det finns en försiktig optimism om framtiden. Det är fler som tror att de kommer att spara mer om 12 månader än som tror att de kommer att spara mindre. Här sticker de som bor i hyresrätt dock ut. Av dem tror 37 procent att de kommer att spara mer om 12 månader. Det är nästan dubbelt så många jämfört med de som äger sitt boende där endast 21 procent av de senare anger att de kommer att spara mer om ett år.  

– Att hyresgästerna är mer optimistiska om sitt sparande framgent än de som äger sitt boende kan troligen följa av att inflationen nu faller tillbaka och att de därmed tror sig få en bättre ekonomi på sikt. De som äger sitt boende påverkas i betydligt högre grad av hur räntan utvecklas. Där har Riksbanken varit tydlig. Räntan bedöms inte att falla tillbaka till de nivåer som rådde innan höjningarna inleddes, även när inflationen väl är nere på Riksbankens mål, säger Linda Hasselvik.  

Om granskningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB den 20–24 september. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år svarade.