Majoritet av svenskarna har för liten kunskap om kryptovalutor

Bitpanda och Novus har kartlagt svenskarnas inställning till kryptovalutor, där undersökningen visar att ca en halv miljon svenskar någon gång har investerat i kryptovalutor, medan cirka 200 000 svenskar har övervägt att göra det. Resultaten visar även att nästan åtta av tio svenskar, 79 procent, anser att deras generella kunskap om kryptovalutor är begränsad eller mycket begränsad.

De senaste åren har det rapporterats flitigt i media om att intresset för kryptovalutor ökat, och i takt med det även antalet bedrägerier. Enligt Finansinspektionen har antalet varningar kopplat till investeringsbedrägerier ökat med 9 procent under det första halvåret 2023, jämfört med motsvarande period förra året. En tydlig trend är att allt fler bedragare kräver att få betalt i kryptotillgångar. 

– Sverige har en stark småspararkultur, och unga svenskar investerar faktiskt mer än sina motsvarigheter runt om i världen. Trots detta är kunskapen om kryptovalutor väldigt låg, något som gynnar bedragare. Genom att aktivt främja dialogen om säkerhet och kryptovalutor kan vi öka medvetenheten i samhället om hur man investerar på ett säkert sätt och samtidigt minska risken för bedrägerier, säger Wera Henriksson, nordisk marknadschef på Bitpanda.

När svenskarna får uppge anledningen till varför man inte har investerat i kryptovalutor är det återigen en majoritet, 55 procent, som uppger brist på kunskap som den främsta anledningen. 

– Precis som med alla typer av investeringar är det viktigt att göra sin egen research och aldrig investera mer än vad man har råd att förlora. Kryptomarknaden är idag betydligt mer reglerad än för bara några år sedan, samtidigt som möjligheten att kunna ta del av expertkunskap ökat genom ett större utbud av podcasts, böcker och artiklar på ämnet, säger Wera Henriksson. 

Så känner du igen ett kryptobedrägeri:

• Bristande transparens och information

Om du får ett mail eller hamnar på en webbplats som saknar transparens och inte ger tillräcklig information om dess grundare, utvecklingsteam, eller tekniska detaljer, är det en stark indikation på en potentiell bluff.

• Konstig marknadsföring

Det är vanligt att bedragare använder e-postadresser med konstiga domäner. Även felstavningar, bristande formuleringar och bilder på kändisar i annonser är vanligt förekommande.

• Tidspress

Bedragare skapar ofta en känsla av att det är bråttom för att pressa dig till snabba beslut. Om någon hävdar att du måste investera omedelbart för att säkra din plats, eller dra nytta av en tidsbegränsad möjlighet, är det med största sannolikhet en bluff.             

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Bitpanda under perioden 21-27 september 2023, via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Panelen garanterar representativa resultat, vilket innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen. Totalt genomfördes 1059 intervjuer bland den svenska allmänheten 18-84 år.