Nära hälften av unga politiker utsätts för trakasserier, hot och våld

Dela

29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. De yngsta politikerna är de som är mest utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.

Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de utsattes för brott 2022. Andelen drabbade minskar ju äldre åldersgruppen är, och bland de äldsta (70 år och äldre) är det 17 procent som uppger att de blivit utsatta.

– Det är allvarligt att så pass många unga politiker blir utsatta för hot och hat. Det är redan ett underskott på unga politiker, och det här riskerar leda till att ännu färre vill engagera sig, säger Åsa Strid, utredare på Brå.

Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Valåret 2022 var andelen utsatta något lägre jämfört med valåret 2018 (29 procent jämfört med 33 procent). Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 är det en något större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta.

Utsattheten skiljer sig beroende på partitillhörighet. Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48 procent) och minst inom Kristdemokraterna (24 procent).

Det är också betydligt vanligare att politiker i de tre storstadskommunerna har blivit drabbade av trakasserier, hot och våld, än politiker i övriga landet. Drygt hälften (52 procent) av politikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de blev utsatta 2022. Lägst andel utsatta finns i pendlingskommuner nära mindre städer eller tätorter (21 procent).

Bland de politiker som blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld är det vanligt att det får konsekvenser för hur de hanterar sitt förtroendeuppdrag.

– Över hälften av de politiker som blivit utsatta minskar sin aktivitet på sociala medier, och en femtedel har övervägt att lämna sina förtroendeuppdrag. Vi ser också att utsattheten får större konsekvenser för kvinnor än för män. Det är till exempel betydligt vanligare att kvinnor undviker att uttala sig kring vissa ämnen, säger Åsa Strid.

Fakta

Politikernas trygghetsundersökning genomförs för sjätte gången av Brå, på uppdrag av regeringen. Av cirka 14 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar har drygt 8 000 svarat på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2022.

Kontakter

Åsa Strid, utredare: asa.strid@bra.se, 08-527 58 433
Presstjänsten: press@bra.se, 072-99 58 500

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Politiker utsätts för påverkansförsök av systemhotande aktörer14.12.2023 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Var tionde förtroendevald uppger i Politikernas trygghetsundersökning (PTU) att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör på grund av sitt politiska uppdrag. Vänster- och högerextremister står bakom de flesta av dessa händelser men det förekommer även att förövaren tillhör en kriminell gruppering. Andelen som årligen utsätts har inte förändrats sedan 2012, men hot på sociala medier har ökat. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk1.11.2023 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Polisen kan göra mer för att minska riskerna för etnisk diskriminering26.10.2023 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Polismyndigheten behöver ta fram en vägledning för poliser i yttre tjänst om vad som förväntas av dem när de kontrollerar någon som misstänks för brott. I polisens organisation behövs också en djupare kunskap om riskerna för diskriminering, och en ökad medvetenhet om hur polisarbetet kan påverka olika grupper i samhället. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye