Göteborgsforskare vill upptäcka prostatacancer tidigare – får 6,7 miljoner kronor från Cancerfonden

En av dem är Jonas Hugosson, vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet, som forskar på tidig upptäckt av prostatacancer. Att kunna screena delar av den manliga befolkningen för att upptäcka prostatacancer, den vanligaste dödsorsaken i cancer för män, har länge varit en önskan hos många. Men ännu saknas tillräckligt bra testmetoder för att kunna genomföra screening på ett tillräckligt effektivt och säkert sätt. Men man vet sedan tidigare att ett så kallat PSA-prov, där man tittar efter förhöjda PSA-värden i blodet, är en indikator på prostatacancer.  

Om en patient har ett förhöjt PSA-värde görs ett vävnadsprov för att hitta eventuella tumörer. En utmaning är dock att ett PSA-prov ensamt inte räcker som indikator, det finns många män som har förhöjt PSA-värde -utan- att ha en prostatacancer som kräver behandling. Det här leder till överdiagnostik där män riskerar att behöva göra smärtsamma och riskfyllda vävnadsprover och behandling i onödan.  

— Det är uppenbart att PSA-provet behöver kompletteras med andra indikatorer för att vi ska bli bättre på att bara hitta de tumörer som faktiskt kräver behandling, säger Jonas Hugosson.  

Han får nu 6,7 miljoner kronor från Cancerfonden för att undersöka hur magnetkamera-undersökning (MR), där man letar efter en tumör, kan bli ett komplement till PSA-prov. Den stora frågan är: kan man våga lita på att ingen behandling krävs ifall MR-undersökningen inte kan visa på någon tumör – trots att patienten har ett förhöjt PSA-värde? I Hugossons studie kommer 37 000 män bjudas in att ta PSA-prov och få MR-undersökning. De slumpas sedan in i tre grupper där vävnadsprover tas beroende på vad MR och PSA-provet visar. 

— Vi vet sedan tidigare att MR är ett bra komplement till PSA. Men frågan kvarstår, det finns ett antal tumörer som vi -inte- hittar med MR. Innebär det att vi kommer att hitta dessa tumörer vid upprepad testning som sker vartannat år och är de då fortfarande botbara eller upptäcks de då för sent? Detta är nästa steg i vår forskningsstudie som vi nu vill belysa, säger Hugosson. 

740 miljoner kronor totalt 

Tack vare generösa donationer från privatpersoner och företag kan Cancerfonden varje år dela ut 100-tals miljoner kronor till forskning. Vid den här anslagsutdelningen, som är årets största, beviljas totalt 740 miljoner kronor för olika forskningsprojekt.  

— Jag är otroligt glad att vi kan dela ut hela 740 miljoner kronor. Det här har varit ett år präglat av många svåra omvärldshändelser som drabbat hela samhällen och privatpersoner. Mitt i detta har ändå människor fortsatt ge sitt stöd för att svensk cancerforskning ska kunna fortsätta och det är tack vare deras gåvor vi nu kan stötta de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.  

Läs mer om forskningen Cancerfonden finansierar här. 

Så fördelas pengarna 

Karolinska universitetet – 298,7 miljoner 
Lunds universitet – 134,7 miljoner 
Uppsala universitet – 107,1 miljoner 
Göteborgs universitet – 65,5 miljoner 
Umeå universitet – 59,5 miljoner 
Linköpings universitet – 34,5 miljoner 
Stockholms universitet – 22,1 miljoner 
Kungliga tekniska högskolan – 4,8 miljoner 
Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner 
Örebro universitet – 2,4 miljoner 
Högskolan i Gävle – 2,4 miljoner 
Mälardalens högskola – 2,4 miljoner 
Högskolan i Skövde – 0,3 miljoner