Trygga Trappan tar ett steg till

Närvarosensorerna mäter ”trapphushäng” och störningar i de kommunala bostadsbolagens fastigheter. Det handlar enbart om avvikelser från det som är normalt, inte när hyresgästerna kommer och går i sin vardag. Avvikelser från normala rörelsemönster kommuniceras till Polisen.

Att det är en viktig insats för att öka tryggheten och minska kriminellas inflytande, bekräftas i Urban Utvecklings nya forskningsrapport, finansierad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

– Rapporten bekräftar det våra hyresgäster uppgav i våra årliga hyresgästenkäter^[1], att den upplevda tryggheten har ökat, framför allt på de adresser som ingår i Trygga Trappan. Den visar att vårt samarbete gör det svårare för kriminella att bedriva verksamhet. Med hjälp av vårt underlag kan Polisen bli mer träffsäkra i sin lägesbild, de vet när och var de behöver rycka ut, säger Maria Deronius, säkerhetschef på Stockholmshem.

Stockholmsmodellen av Trygga Trappan är en vidareutveckling av arbetsmodellen som redan används av flera kommuner och bostadsbolag i Sverige. Utvecklingen har gjorts i ett samarbete mellan Svenska Bostäder, Stockholmshem, Fastighetsägarföreningen i Skärholmen samt Polisen och har använts i Skärholmen, Sätra och Bredäng i två år.

– Arbetet med Stockholmsmodellen visar vilka resultat som kan uppnås när man samarbetar på riktigt, från fastighetsägare till myndighet. Forskningen visar dessutom på den ekonomiska samhällsvinsten som är betydande i förhållande till bolagens insats, säger Krister Bergh, säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder

– Vi nöjer oss självklart inte, säger Maria och Krister. Vi ser ett intresse av metoden såväl nationellt som internationellt, och arbetar aktivt för att vässa metoden ytterligare. Alla vill och behöver arbeta smart och effektivt och nu finns det dessutom bevis att denna metod gör det lönsamt att arbeta proaktivt.

^{[1] Stockholmshems och Svenska Bostäders hyresgästenkäter 2022 visar att den totala tryggheten i Skärholmen och Sätra enligt hyresgästerna ökade med 14 respektive 8 procent, samt i Bredäng med 14 procent.}

Om Trygga Trappan och Stockholmsmodellen

Trygga Trappan är ett samarbete mellan fastighetsägare och Polisen. Den ursprungliga metoden uppkom på initiativ av MKB (Malmö Kommunala Bostadsbolag). I trapphusen som ingår i Trygga Trappan informeras besökarna om att bara den som bor i eller ska besöka någon i huset är behöriga att vistats där. För alla andra är det olagligt och betraktas som olaga intrång. Polisen har fått fastighetsägarnas fullmakt att vid behov bötfälla obehöriga direkt på plats. Förutom böter kan polisen göra orosanmälan vilket vi hoppas bidrar till att motverka nyrekrytering av barn och unga.

Stockholmsmodellen av Trygga Trappan är en vidareutveckling av metoden i ett samarbete mellan Svenska Bostäder, Stockholmshem och Fastighetsägarföreningen i Skärholmen, som samordnar arbetet.

Utvecklingen innebär att Svenska Bostäder och Stockholmshem också har installerat portabla sensorer som mäter människoflöden inom fastigheten. Det handlar enbart om avvikelser från det normala, inte hur hyresgästerna kommer och går. Mätningarna från sensorerna sammanställs och avvikelser från normala rörelsemönster kommuniceras till Polisen. Detta har lett till att Polisen har lyckats lokalisera hot-spots för narkotika- och vapengömmor.

Stockholmsmodellen har använts i två år i utvalda trapphus i Skärholmen, Sätra och Bredäng. Arbetet utvärderas löpande tillsammans med Fastighetsägarföreningen och Polisen.

Urban Utveckling

Urban Utveckling har analyserat metoden i en ny forskningsrapport finansierad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rapporten baseras på siffror och mätningar från 2022.

Urban Utveckling har utfört flertalet unika utredningar om hur fastighetsägare bidrar till brottsreducering och ökad trygghet runt om i hela Sverige. 

För mer information om Urban Utveckling, kontakta Tobias Karström som ansvarar för rapporten.