Konjunkturbarometern Q3: En orolig omvärld och förlorade konkurrensfördelar

– Företagen upplever äntligen kostnadsdeflation, det är första gången på 10 raka kvartal i följd. Det ser dock ut att bli en kortvarig glädje. Företagen spår kostnadsökningar redan under de kommande 6 månaderna. En fortsatt försvagad krona väger tungt i prognosen, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.

Undersökningen gjordes innan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut.

– Ett stort orosmoln som etablerat sig sedan undersökningen gjordes är kriget i Mellanöstern som riskerar påverka råvaru- och energipriserna avsevärt. Det kan innebära kraftiga kostnadsökningar för framför allt plast-, gummi- och kemiindustrin, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.

Förlorade konkurrensfördelar

I konjunkturbarometern för Q3 har medlemsföretagen betygsatt produktionsförutsättningarna inom 14 olika ramvillkor i Sverige och omvärlden. De svenska konkurrensfördelarna anges vara ”En fungerande arbetsmarknad”, ”FoU-samverkan med universiteten” och ”Politisk stabilitet”. Det tydliga svenska övertaget inom politisk stabilitet har dock försämrats avsevärt sedan 2019. Värderingen av konkurrensfördelen ”Rättssäkerhet” har gått från ett ”nettoöverskott” till svensk fördel på 92 till 33 procent, och grenen ”Kompetent personal” från 66 till 1 procent. Av totalt elva konkurrensgrenar så har sju försämrats sedan 2019, och sex grenar anses nu vara till svenska nackdelar.

– Svenska spjutspetsar i konkurrenshänseende lyser alltmer med sin frånvaro och bland konkurrensnackdelarna finns myndigheters regeltillämpning, tillståndsprocesser, bolagsskatter, elpriserna och arbetskraftskostnader. Det är signaler som regeringen måste ta på allvar. Vi får inte stjälpa det svenska industribygget, säger Jonas Hagelqvist, VD på IKEM.

I Q3 tillkom tre nya konkurrensgrenar som är viktiga för ett företagens produktionsvillkor: ”elförsörjningens stabilitet”, ”tillgången till statsstöd” och ”trygghet i offentliga miljöer”. Samtliga nya grenar anges vara svenska konkurrensnackdelar.

– ”Trygghet i offentliga miljöer” och ”tillgång till statsstöd” får nettotalen -45 procent respektive -11 procent i värderingen mot konkurrentländer. ”Elförsörjningens stabilitet”, tillsammans med den tidigare paradgrenen ”Elpriser”, anges också ha blivit svenska svagheter. Sammantaget kan man konstatera att detta riskerar påverka såväl investeringar som incitament att etablera sig i Sverige, säger Jonas Hagelqvist, VD på IKEM.

Konjunkturbarometern för Q3 finns bifogad.