Våtmarker effektiva mot övergödning av hav och vattendrag
Övergödning är ett globalt problem som påverkar otaliga sjöar, floder och kustnära havsområden. Dess konsekvenser, till exempel giftiga algblomningar, är skadligt för både djur och människor. Forskning från Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet visar att våtmarker kan vara en del av lösningen, och ett sätt att skydda människor och natur.
I sin avhandling undersöker Josefin Nilsson, som nyligen disputerade i limnologi, kväveavskiljning i anlagda våtmarker – en viktig process för att minska problemen med övergödning. Kväveavskiljning är viktigt för att minska eller ta bort det överskott av kväveföreningar som kan finnas i vattenmiljöer, och som leder till just övergödning i sjöar, floder och hav.
– Till exempel handlar avhandlingen om vilken vegetationstyp som bör planteras, var våtmarker bör placeras och hur de bör utformas för att gynna kväveavskiljningen. Dessutom har jag undersökt interaktioner mellan kväveavskiljning och andra ekosystemtjänster, det vill säga sådana produkter och tjänster som naturen ger oss människor, och som bidrar till vår livskvalitet. Jag har också undersökt hur kväveavskiljningen påverkas av att klimatförhållanden förändras, samt när växter skördas och flytande våtmarker – flytande plattformar planterade med vass – installeras, berättar Josefin Nilsson, och fortsätter:
– Målet med avhandlingen var att öka kunskapen om kväveavskiljning så att framtida våtmarker i ännu större utsträckning kan bidra till att skydda våra värdefulla vattenresurser.
Jordbruket bidrar till övergödning
Jordbruket är en starkt bidragande faktor till övergödning på grund av användning av industriellt producerat gödningsmedel, vilket leder till att kväve läcker ut i den omgivande miljön och transporteras vidare från åkermark till hav.
– Anlagda våtmarker, det vill säga konstgjorda våtmarker i jordbrukslandskapet, kan minska kvävetransporterna genom att avskilja kvävet från vattnet. Våtmarker kan alltså bidra till att minska övergödningen och på så sätt skydda både människor och natur, säger Josefin Nilsson, som också poängterar att placering och utformning av våtmarkerna är viktigt:
– Våtmarker bör placeras nedströms från gödslade åkrar, där så mycket avrinning från jordbruksmark som möjligt kan fångas upp. En avlång form på våtmarken, med maximalt avstånd mellan inflöde och utflöde, leder till en mer effektiv kväveavskiljning.
Hög kväveavskiljning kan uppnås snabbt genom att så kallad övervattensvegetation, till exempel vass, planteras i nyligen anlagda våtmarker. Även oplanterade våtmarker kan avskilja väsentliga mängder kväve efter en viss tid. I kraftigt övervuxna våtmarker kan kväveavskiljningen dock behöva förbättras, till exempel genom växtskörd och flytande våtmarker.
Trots klimatförändringar verkar våtmarker behålla sin funktion.
– Den årliga kväveavskiljningen kan fortsätta att vara hög trots torra somrar, förutsatt att våtmarkerna är korrekt placerade, utformade och tar emot stora mängder kväverikt vatten under vintrar, säger Josefin Nilsson och avslutar:
– Även i våtmarker som är designade för att buffra vattenflöden och minska översvämningar kan effektiv kväveavskiljning uppnås, men för att på bästa sätt gynna både kväveavskiljning och leverans av andra ekosystemtjänster behövs hela landskap med flera våtmarker.
Nyckelord
Kontakter
Josefin NilssonForskningsingenjör
Tel:072-977 38 69josefin.nilsson@hh.seChrista AmnellKommunikatör
Tel:072-977 38 37christa.amnell@hh.seBilder
Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Carl Bennet storsatsar på postdoktorer i humaniora vid Högskolan i Halmstad16.12.2024 08:21:59 CET | Pressmeddelande
Företagsledaren Carl Bennet finansierar via sitt företag Carl Bennet AB tre postdoktorsanställningar i humaniora vid Högskolan i Halmstad. Syftet är att öppna nya karriärvägar för humanister både inom akademin och inom privat och offentlig sektor. Satsningen går i linje med den värdering av humanistisk kunskap som Carl Bennet ger uttryck för.
Fysiklärare och team i socialt arbete prisas på Högskolan i Halmstad19.11.2024 09:22:47 CET | Pressmeddelande
I fredags, under firandet av akademisk högtid på Högskolan i Halmstad, delades lärosätets pedagogiska pris och pris för samverkan och innovation ut. Struan Gray fick det pedagogiska priset och Helena Eriksson, Sara Helmersson och Sara Högdin fick pris för samverkan inom socialt arbete.
Pressinbjudan: Akademisk högtid vid Högskolan i Halmstad6.11.2024 08:04:00 CET | Pressmeddelande
Snart firas årets akademiska högtidsvecka vid Högskolan i Halmstad. Veckan bjuder på de nya professorernas installationsföreläsningar samt en hedersdoktor som håller sin hedersdoktorsföreläsning. Den avslutas med den festliga högtidsceremonin den 15 november 2024.
”Alldeles för tjock” – normkritiska självtester visar konsekvenser av hälsoenkät för barn24.10.2024 09:04:00 CEST | Pressmeddelande
Vilka tankar väcks hos en ung person när hen ombeds att svara på frågan om man tycker att man är alldeles för tjock? Och vad signalerar frågorna om hur ofta ens familj reser eller om man har ett eget rum? Enkäten Skolbarns hälsovanor, som genomförs i mer än 50 länder, förmedlar och befäster normer, menar forskare vid Högskolan i Halmstad, som har tagit fram normkritiska medicinska självtester för att visa vilka konsekvenser enkäten kan få.
Överlevares erfarenhet av en barndom med cancer1.10.2024 09:24:05 CEST | Pressmeddelande
Att som barn ha blivit behandlad för akut lymfatisk leukemi påverkar uppväxten. I ny forskning från Högskolan i Halmstad beskriver vuxna canceröverlevare upplevelsen av sin barndom. De berättar om att vara annorlunda, om trygghet och också om skuldkänslor – känslor som är viktiga inte minst för hälso- och sjukvården att känna till.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum