Våtmarker effektiva mot övergödning av hav och vattendrag
Övergödning är ett globalt problem som påverkar otaliga sjöar, floder och kustnära havsområden. Dess konsekvenser, till exempel giftiga algblomningar, är skadligt för både djur och människor. Forskning från Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet visar att våtmarker kan vara en del av lösningen, och ett sätt att skydda människor och natur.

I sin avhandling undersöker Josefin Nilsson, som nyligen disputerade i limnologi, kväveavskiljning i anlagda våtmarker – en viktig process för att minska problemen med övergödning. Kväveavskiljning är viktigt för att minska eller ta bort det överskott av kväveföreningar som kan finnas i vattenmiljöer, och som leder till just övergödning i sjöar, floder och hav.
– Till exempel handlar avhandlingen om vilken vegetationstyp som bör planteras, var våtmarker bör placeras och hur de bör utformas för att gynna kväveavskiljningen. Dessutom har jag undersökt interaktioner mellan kväveavskiljning och andra ekosystemtjänster, det vill säga sådana produkter och tjänster som naturen ger oss människor, och som bidrar till vår livskvalitet. Jag har också undersökt hur kväveavskiljningen påverkas av att klimatförhållanden förändras, samt när växter skördas och flytande våtmarker – flytande plattformar planterade med vass – installeras, berättar Josefin Nilsson, och fortsätter:
– Målet med avhandlingen var att öka kunskapen om kväveavskiljning så att framtida våtmarker i ännu större utsträckning kan bidra till att skydda våra värdefulla vattenresurser.
Jordbruket bidrar till övergödning
Jordbruket är en starkt bidragande faktor till övergödning på grund av användning av industriellt producerat gödningsmedel, vilket leder till att kväve läcker ut i den omgivande miljön och transporteras vidare från åkermark till hav.
– Anlagda våtmarker, det vill säga konstgjorda våtmarker i jordbrukslandskapet, kan minska kvävetransporterna genom att avskilja kvävet från vattnet. Våtmarker kan alltså bidra till att minska övergödningen och på så sätt skydda både människor och natur, säger Josefin Nilsson, som också poängterar att placering och utformning av våtmarkerna är viktigt:
– Våtmarker bör placeras nedströms från gödslade åkrar, där så mycket avrinning från jordbruksmark som möjligt kan fångas upp. En avlång form på våtmarken, med maximalt avstånd mellan inflöde och utflöde, leder till en mer effektiv kväveavskiljning.
Hög kväveavskiljning kan uppnås snabbt genom att så kallad övervattensvegetation, till exempel vass, planteras i nyligen anlagda våtmarker. Även oplanterade våtmarker kan avskilja väsentliga mängder kväve efter en viss tid. I kraftigt övervuxna våtmarker kan kväveavskiljningen dock behöva förbättras, till exempel genom växtskörd och flytande våtmarker.
Trots klimatförändringar verkar våtmarker behålla sin funktion.
– Den årliga kväveavskiljningen kan fortsätta att vara hög trots torra somrar, förutsatt att våtmarkerna är korrekt placerade, utformade och tar emot stora mängder kväverikt vatten under vintrar, säger Josefin Nilsson och avslutar:
– Även i våtmarker som är designade för att buffra vattenflöden och minska översvämningar kan effektiv kväveavskiljning uppnås, men för att på bästa sätt gynna både kväveavskiljning och leverans av andra ekosystemtjänster behövs hela landskap med flera våtmarker.
Nyckelord
Kontakter
Josefin NilssonForskningsingenjör
Tel:072-977 38 69josefin.nilsson@hh.seChrista AmnellKommunikatör
Tel:072-977 38 37christa.amnell@hh.seBilder


Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
AI-modell hittar hjärtsviktspatienter i riskzonen16.12.2025 09:01:02 CET | Pressmeddelande
Tiden efter utskrivning är kritisk för många hjärtsviktspatienter, men det är ofta svårt att förutse vilka som riskerar att behöva vård igen. I projektet Heart Failure Readmission Prediction (HaRP) har forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram en AI-modell som ska hjälpa vårdpersonal att fånga upp riskpatienter i tid.
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga5.11.2025 10:30:18 CET | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum