Tjänstemän hittar strategier för att hantera oklara politiska beslut
När kommunala frågor avpolitiseras hamnar besluten i stället hos administratörerna. Det leder till att det blir svårare för invånarna att veta vad den politiska styrningen egentligen står för. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar också att tjänstepersoner i kommuner kan uppleva arbetet som otydligt, och hanterar det bland annat genom att försöka få tillbaka frågor till den politiska agendan.
![Petra Svensson](/data/images/public/1723832/3393849/c5a41e59-0b6d-4031-89d3-d4eb2b055574-w_720.jpg)
När politiker delegerar stora policyfrågor till tjänsteorganisationen är det inte bara ett sätt att dela på arbetsbördan. Det är också att flytta problematiska beslut längre bort från den politiska agendan. På så vis duckar politikerna för kritik och att utkrävas på ansvar, liksom att undvika långa och konfliktkantade processer och policydiskussioner.
Petra Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, har tillsammans med Louise Skoog, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, studerat de strategier som tjänstepersoner tar till för att hantera avpolitisering av stora och komplexa samhällsfrågor.
– Man kan inte arbeta med allt samtidigt, så prioriteringar måste göras för att något ska hända, säger Petra Svensson.
Strategier
När politiker inte gör prioriteringar hamnar de i stället på tjänstepersonernas bord. Bördan kan bli tung för tjänsteorganisationen, inte minst psykologiskt eftersom det är otydligt vad som ska göras och hur.
– Har det politiska värdet i frågan tonats ner och tjänsteorganisationen inte fått tydliga besked om vägen framåt, visar tidigare forskning att organisationen tar till ett par olika strategier. En är att göra en fråga till en rationell och teknisk fråga. Då kan, så att säga, proffsen i tjänsteorganisationen ta hand om frågan genom att vända sig till vetenskapen eller tidigare kända lösningar. Den som protesterar är irrationell eftersom beslutet nu ses som rationellt, säger Petra Svensson.
Ett annat sätt är att rama in problemet på ett nytt sätt:
– Tjänsteorganisationen byter vinkel och pratar om eller kallar frågan för något annat. Det handlar inte om att bluffa, men det går att laborera med språket för att få det att passa in någonstans där det är enklare att arbeta med frågan. Ungdomsfrågor kan bli folkhälsa, bevarande av kulturmiljö hamnar i besöksnäringen och så vidare.
Återpolitisering
Den nya studien visar också att en tredje strategi används, nämligen återpolitisering. I praktiken innebär det att strategerna inte accepterar att en fråga förblir opolitisk genom att den delegeras.
– Tjänstepersonerna försöker lyfta frågor som de inte vet hur de ska hantera eller som de tycker behöver mer fokus. De återpolitiserar frågan genom att lyfta fram just politiken i frågorna och försöka involvera politiker.
Detta är enklare att göra i små och medelstora kommuner där kontaktvägarna är korta. Även om strategerna vill få politiken engagerad kan de samtidigt föredra att frågan rör sig i en viss riktning.
– En strategi som vi ser i intervjuerna är att strategerna använder statistik och andra fakta för att stärka argumenten för sitt policyområde och göra det attraktivt för alla partier. På så vis kan de uppmuntra politikerna i riktning mot deras område och deras perspektiv på det.
Kraven ökar
Studien bygger på intervjuer med lokalpolitiker, höga tjänstepersoner och kommunstrateger inom policyområden som hållbarhet, jämställdhet, barns rättigheter och säkerhet.
– Avpolitiseringen gör dock att det blir otydligt för invånarna vad man egentligen röstar på och vad som händer bakom kulisserna. Det är svårt för medborgare att utkräva ansvar. Vad har egentligen hänt i kommunen som resultat av vilka partier som har styrt? Politikerna framstår som att de tycker lika om allt och kan i stället ta till extrema åsikter för att profilera sig, menar Petra Svensson.
Till saken hör att kraven har ökat överlag på kommuner och myndigheter vad gäller antal områden som de ska jobba med övergripande och som ska genomsyra allt annat arbete.
– Många frågor ska integreras med allt annat. Samtidigt är det en stark trend med deliberativ demokrati, att man ska samverka och samtala om allt för att nå en lösning. Det är motsatsen till representativ demokrati där vi som medborgare främst deltar i politiken via valurnan, säger Petra Svensson.
Mer om forskningen
Studien bygger på 38 intervjuer i 11 små och medelstora svenska kommuner med ledande politiker, högt uppsatta kommunala tjänstemän och, till störst andel, tvärsektoriella strateger, det vill säga administratörer som koordinerar arbetet inom policyområden som hållbarhet, jämställdhet, barns rättigheter och säkerhets-/försvarsfrågor. Strategerna är avgörande för samspelet mellan den politiska och den administrativa nivån.
Nyckelord
Kontakter
Kristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.sePetra SvenssonDocent och universitetslektor i statsvetenskap
Tel:072-977 38 67petra_m.svensson@hh.seBilder
![Petra Svensson](/data/images/public/1723832/3393849/fe7ab60f-5128-462c-9b72-cd09c1e6f270-w_240.jpg)
Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Digitala verktyg hjälper kvinnliga flyktingföretagare att undvika diskriminering13.6.2024 08:04:21 CEST | Pressmeddelande
Färsk forskning från Högskolan i Halmstad visar att kvinnliga företagare med invandrarbakgrund använder digitala verktyg för att undvika diskriminering. Studien visar också att flyktingar som driver företag i Tyskland känner mer motivation än de i Sverige. I sin avhandling om invandrarföretagande kartlägger Ghazal Zalkat invandrares syn på entreprenörskapets möjligheter och utmaningar.
Hundratusentals kronor i stipendier till Högskolans studenter7.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under Högskolan i Halmstads avslutningsvecka förra veckan delades många stipendier och utmärkelser ut till lärosätets kreativa och innovativa avgångstudenter. Det sammanlagda värdet på stipendierna är drygt 750 000 kronor.
Årets alumn: Från Halmstadsstudent till tekniktopp i USA31.5.2024 08:31:18 CEST | Pressmeddelande
Christian Gyrling får i dag utmärkelsen Årets alumn vid Högskolan i Halmstad. Den tidigare dataingenjörsstudenten har gjort en imponerande karriär inom spelindustrin. Han har arbetat med framgångsrika spel som Uncharted och The Last of Us. I dag är han mjukvaruingenjör på Meta, där han jobbar med Metas tredje värld Horizon.
Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen29.5.2024 08:26:41 CEST | Pressmeddelande
Polare eller befälhavare? Mellanchefer tar på sig båda rollerna och har ofta en komplicerad situation genom att vara just mellan medarbetarna och ledningen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad om mellanchefer i offentlig verksamhet visar att positionen kan leda till en känsla av alienation, stress och ständig press att passa in.
Forskare vid Högskolan i Halmstad tar upp kampen mot invasiva främmande arter28.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Tina D’Hertefeldt, universitetslektor i naturvårdsbiologi vid Högskolan i Halmstad, utvecklar innovativa metoder för att bekämpa arter som hotar Sveriges ekosystem. – Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald, säger Tina D’Hertefeldt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum