Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit

Sverige är ett av de länder där eleverna presterar bäst på ICCS kunskapsprov om demokrati- och samhällsfrågor. Bland de 22 deltagande länderna presterar bara Taiwan bättre än Sverige.

- Det är glädjande och angeläget att svenska elever har goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. En viktig del av skolans uppdrag handlar om att rusta barn och elever för ett aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. ICCS 2022 visar att svensk skola är bra på det, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Kunskapsresultatet har gått ner i många länder
Kunskapsresultaten har sjunkit i hälften av länderna mellan 2016 och 2022, och inget land har förbättrat sitt resultat. Nedgången i Sverige motsvarar den genomsnittliga nedgången bland deltagarländerna. I Danmark och Norge har kunskapsresultaten sjunkit mer än i Sverige.

 - Nedgången i kunskapsresultat är troligtvis en effekt av de utmaningar som skola och elever ställdes för under pandemin, med hög frånvaro och inslag av distansundervisning. Vi ser samma mönster i den internationella studie om fjärdeklassares läsförståelse som kom tidigare i år, säger Peter Fredriksson.

Socioekonomisk bakgrund har störst påverkan
Störst påverkan på kunskapsprovets resultat har elevernas socioekonomiska bakgrund, där ICCS utgår från föräldrarnas utbildningsnivå, yrke samt antal böcker i hemmet. Elever från mer gynnade hem presterar bättre än elever från mindre gynnade hem. Sverige är ett av de länder där det är störst skillnad mellan hur elever med hög och låg socioekonomisk bakgrund presterar på kunskapsprovet.

Ökad spridning mellan elever som presterar bäst och sämst
I ICCS 2022 finns en ökad spridning mellan svenska elevers kunskapsresultat. Mellan 2016 och 2022 är de bäst presterande elevernas resultat oförändrat. Däremot har de lägst presterande elevernas resultat sjunkit och är nu på samma nivå som 2009. Skillnader mellan skolor har också ökat något.

 - Resultaten i ICCS visar återigen på den bristande likvärdigheten i svensk skola. Studien bekräftar det Skolverket tidigare konstaterat, att skillnaderna mellan skolor ökar, att skillnaden mellan olika elevgruppers resultat är stora, och att det är elevernas socioekonomiska bakgrund som slår igenom, säger Peter Fredriksson.

Högt förtroende för samhällets institutioner men tilliten minskar
I ett internationellt perspektiv har de svenska åttondeklassarna ett högt förtroende för samhällsinstitutioner. Andelen elever som litar på regering, domstolar, polisen, politiska partier och riksdag är väsentligt högre i Sverige. Sedan 2016 har de svenska elevernas förtroende sjunkit för domstolar, sociala medier och polisen. Särskilt stor är nedgången i förtroendet för människor i allmänhet. I Sverige har det minskat med 26 procentenheter sedan 2009 och med 15 procentenheter mellan 2016 och 2022.

Starkt stöd för lika möjligheter för invandrare
Stödet för lika möjligheter för invandrare är generellt starkt bland elever i Sverige och har ökat sedan 2016. Svenska åttondeklassare uttrycker också starkt stöd för kvinnors och mäns lika möjligheter, men stödet har minskat bland pojkar och elever med lägre socioekonomisk bakgrund sedan 2016.

 - Det är positivt att svenska åttondeklassare har tillit till samhällsbärande institutioner, att de står upp för kvinnors och mäns lika rättigheter och att de uttrycker stöd för invandrares lika möjligheter. Tillit till andra människor brukar ses som en viktig förutsättning för ett välfungerande samhälle och demokrati. Därför är minskningen i tillit till andra människor bekymmersam, säger Peter Fredriksson.

Andra resultat i korthet från ICCS 2022:

• Den genomsnittliga poängen på kunskapsprovet för Sverige är 565. Det internationella genomsnittet är 507.
• I Sverige har kunskapsresultatet sjunkit med 15 poäng mellan 2016 och 2022, vilket motsvarar den genomsnittliga nedgången. I Danmark är nedgången 30 poäng och i Norge 35.
• Trots försämrat resultat ligger Sverige över det internationella genomsnittet.
• I Sverige har de lägst presterande elevernas poäng sjunkit med i genomsnitt 35 poäng sedan 2016. Skillnaden i resultat mellan de högst och de lägst presterande eleverna i Sverige är den största för Sverige sedan ICCS startade 2009.
• I likhet med många andra länder i ICCS presterar svenska flickor bättre än pojkar på kunskapsprovet. Elever med inrikesfödda föräldrar presterar bättre än elever med utrikesfödda föräldrar.
• Oavsett socioekonomisk- och migrationsbakgrund presterar elever i Sverige bättre än det internationella genomsnittet i motsvarande grupper.
• 90 procent av eleverna i Sverige tror att de kommer rösta i riksdagsval som vuxna, vilket är en betydligt högre andel än det internationella genomsnittet. Jämfört med 2016 har förväntat framtida valdeltagande minskat, både i Sverige och internationellt.
  
  

Länk till rapporten och fakta om ICCS

ICCS 2022 Kunskaper, attityder och engagemang i demokrati- och samhällsfrågor elever åk 8 i ett internationellt perspektiv

Skolverket fördjupar: om ICCS 2022 – webbinarium den 29 november

Om ICCS

ICCS står för International Civic and Citizenship Education Study. Det är en internationell studie som undersöker elevers kunskaper, attityder och engagemang i demokrati- och samhällsfrågor. Studien vänder sig till elever i årskurs 8 och jämför hur väl ungdomar i olika länder förbereds för att delta som medborgare i samhället.

ICCS organiseras av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) och det är Skolverket som ansvarar för studiens genomförande i Sverige. Studien har tidigare genomförts två gånger, 2009 och 2016. I ICCS 2022 deltog Sverige med 3263 elever från 149 utvalda skolor tillsammans med elever från 21 andra länder.

I ICCS 2022 undersöks elevers kunskaper med provuppgifter, och elevers attityder och engagemang med enkätfrågor. 2022 var första gången som alla elever genomförde provet och enkätfrågorna digitalt.

Exkluderingsgraden för Sverige är 6,4 procent och den genomsnittliga exkluderingsgraden var 4,3 procent. Sveriges exkluderingsgrad är på samma nivå som ICCS 2016 (6,4 procent). När ICCS startade 2009 satte IEA en acceptabel exkluderingsgrad till 5 procent. IEA har bedömt att Sveriges exkluderingsgrad är tillräckligt låg för att resultaten ska ge rättvisa jämförelser. Svarsfrekvensen för Sverige för ICCS 2022 var 87 procent, IEA accepterar en svarsfrekvens på 75 procent.

Relaterat
Aktuellt om internationella studier - Skolverket

För frågor kontakta
Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se