Ny rapport: Utrikes födda kvinnor och flickor mår sämre och får mindre vård

- Utrikes födda kvinnor vill arbeta men hindras ofta av att de mår dåligt, samtligt som de mår dåligt av att inte arbeta. En del utrikes födda kvinnor låter bli att söka vård för att de inte vet var de ska vända sig, inte har råd eller inte litar på hälso- och sjukvården. Den onda cirkeln av ohälsa som begränsar utrikes födda kvinnors och flickors liv och skadar samhället måste brytas, säger Mira Palme, projektledare för Kvinnorörelsens integrationsnätverk på Sveriges Kvinnoorganisationer. 

Huvudsakliga resultat och mer om rapporten
Kartläggningen Hur mår utrikes födda kvinnor och flickor?  bygger på en sammanställning av statistik och studier samt fokusgrupper och intervjuer och visar att det finns stora hälsoklyftor utifrån kön och födelseland samtidigt som hälso- och sjukvården varken är jämställd eller jämlik.

• Det yrke med högst sjukskrivningstal är undersköterska i äldreomsorgen. 2021 var 88% av alla undersköterskor i Sverige kvinnor och 35% av dem hade utländsk bakgrund, det vill säga var själva utrikes födda eller hade minst en utrikes född förälder (SCB, 2023).
• Låga kunskaper om och tillit till hälso- och sjukvården och myndigheter generellt samt ekonomiska förutsättningar gör att utrikes födda ibland undviker att söka vård. Till exempel låter 17% av kvinnorna och 21% av männen som är födda utanför Europa bli att gå till tandläkaren, jämfört med 7% av svenskfödda kvinnor och 8% av svenskfödda män. (Folkhälsomyndigheten, 2022)
• I fokusgrupperna återkommer kvinnorna till hur isolering, utanförskap och diskriminering påverkar deras hälsa. Isoleringen är sammankopplad med att kvinnorna tar ett stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
• Utrikes födda kvinnors hälsa påverkas av att de utsätts för mäns våld inklusive sexual-, kvinnofrids- och hedersbrott samt prostitution. Omkring cirka 68 000 kvinnor och flickor i Sverige kan ha blivit utsatta för könsstympning och ytterligare 13 000–23 000 löper risk att drabbas. (Socialstyrelsen, 2023)
• Kvinnliga EU-migranter, papperslösa och asylsökande kvinnor löper särskilt stor risk för ohälsa och har inte tillgång till vård i samma utsträckning som andra grupper. Till exempel löper barn till asylsökande kvinnor högre risk att dö i samband med förlossningen. (Socialstyrelsen, 2016)

5 Förslag för en mer jämlik och jämställd hälsa
För att förebygga ohälsa bland kvinnor och flickor med utländsk bakgrund krävs framförallt åtgärder som förbättrar deras livsvillkor. Därutöver måste hela hälso- och sjukvården och folkhälsopolitiken genomsyras av ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Nedan presenteras fem förslag som kan bidra till det, men som kräver ökade resurser till hälso- och sjukvården. 

• Säkra tillgången till tolk i hela hälso- och sjukvården. Stoppa alla planer på att inskränka tillgången till tolk. Säkerställ istället tolkning av god kvalitet i hela landet och tydliggör att det är olämpligt att familjemedlemmar tolkar åt varandra.
• Säkerställ att alla asylsökande genomgår hälsokontroll. Migrationsverket bör följa upp att asylsökande har fått hälsokontroll. Därutöver bör en ny, uppföljande hälsokontroll genomföras efter fem år i landet, mot bakgrund av att nyanländas hälsa ofta försämras efter en tid i det nya landet.
• Organisera hälso- och sjukvården på ett sätt som sänker trösklarna. Säkerställ att digitaliseringen av hälso- och sjukvården inte minskar tillgängligheten för utrikes födda. Där så är möjligt bör vården organiseras utifrån "en väg in-principen" och samordnas med andra myndigheter.
• Jämställdhetsintegrera styrningen av hälso- och sjukvården. Jämställdhet och jämlikhet bör ingå i nationella och regionala överenskommelser, strategier och andra styrdokument kopplat till god och nära vård. Utveckla uppföljningen så att statistik konsekvent bryts ned på kön och födelseland.
• Satsa på kvinnors organisationer, idrottsrörelsen och studieförbund. Öka finansieringen av civilsamhällesorganisationer som kan främja integration, jämställdhet och sunda levnadsvanor.  Idrottsrörelsen bör arbeta uppsökande för att nå utrikes födda kvinnor och flickor och erbjuda kostnadsfri verksamhet med barnpassning i socioekonomiskt utsatta områden.