Forskningsmedel fördelas mycket ojämnt mellan olika ämnen – ny rapport från DIK

Av de statliga forskningsmedlen får forskning inom humaniora och konst cirka 3 miljarder kronor och samhällsvetenskap cirka 6,6 miljarder. Det kan jämföras med anslagen till forskning inom medicin 15,5 miljarder eller naturvetenskap 11,9 miljarder. Sammantaget finns 59 procent av studenterna inom humaniora, konst och samhällsvetenskap, men dessa ämnen får bara 20 procent av de totala forskningsmedlen. 

– Att humaniora och samhällsvetenskap får minst resurser påverkar både forskarnas arbetsmiljö och studenternas utbildningar negativt. Men det påverkar också samhället. I en starkt polariserad värld behöver vi mer än någonsin forskning som förstår och kan möta de utmaningar samhället står inför. Vi behöver kraftfulla satsningar på humaniora och samhällsvetenskap hela vägen från grundskolan upp till forskarnivå, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK. 
 
Rapporten visar även att det utbildas för få doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap för att täcka högskolans framtida behov av lärare och forskare. Andelen doktorander inom humaniora har minskat med 26 procent under de senaste tio åren. Finansieringen av doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap görs dessutom ofta från redan knappa fakultetsanslag, medan doktorander inom andra områden oftare finansieras med externa medel. 
 
Fyra krav för att stärka humaniora och samhällsvetenskap 
Om Sverige vill ligga i framkant när det gäller forskning och innovation är det både strategiskt och nödvändigt att satsa på humaniora och samhällsvetenskap. Därför ställer DIK fyra krav till regeringen och till universitet och högskolor. 
 
DIK kräver 

1. Långsiktiga satsningar på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. 
   
   

2. Högre ersättningsbelopp för utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap.

3. Stärk estetiska och humanistiska ämnen i grundskolan och gymnasiet.

4. Högre krav på trygga anställningar inom akademin.

Om rapporten 
Rapporten baseras i huvudsak på analys och sammanställning av data och rapporter från Universitetskanslersämbetet, regeringens budgetproposition och Vetenskapsrådet. Datainsamlingen genomfördes i november 2023 och siffrorna i rapporten avser 2021 och 2022. I rapporten granskas fördelningen av både statliga och externa forskningsmedel mellan olika ämnesområden. Även antalet doktorander och ersättningen till olika utbildningsområden analyseras.  

Läs hela rapporten här: Att förstå och förklara samhället - En rapport om resurskrisen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.