SVA-forskare får Nobelpristagare som samarbetspartner
EU-kommissionen finansierar ett fyraårigt projekt för att utveckla ett vaccin mot Krim-Kongovirus. Projektet leds av Ali Mirazimi som arbetar vid Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt är adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Ali Mirazimi har ett etablerat forskningssamarbete med Drew Weissman, årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, sedan 2017.
![Forskare i labbrock sitter vid labbbänk med pipettverktyg i handen.](/data/images/public/2202017/3399184/11f2daa6-5d33-42d1-8f06-d1164309de7e-w_720.jpg)
Ali Mirazimi är ovanlig med sin expertkunskap om smittsamma sjukdomar hos både djur och människor. Under coronapandemin var hans kombinerade kunskap mycket eftertraktad. Kunskapen kommer av att Ali Mirazimi i över 20 år intresserat sig för Krim-Kongoviruset (Crimean-Congo Hemorrhagic Fever, CCHF) som bärs av fästingar och kan ge blödarfeber hos människor, även via fästingbitna djur.
Inför att projektet CCHF Vaccine ska starta 2017, hade Ali Mirazimi och forskaren Lijo John på SVA med respekt följt vetenskapliga artiklar av Drew Weissman. De insåg att Drew Weissmans kunskaper om mRNA i högsta grad var användbara för att utveckla vaccin mot Krim-Kongovirus, CCHF.
– Teknologin med mRNA kan ge vacciner mot sjukdomar som det tidigare varit svårt att få fram vaccin till, som till exempel Krim-Kongovirus. Eller covid-19, som nu gett Drew Weissman och Katalin Karikó Nobelpris. Vi såg tidigt att han hade lyckats med ett mRNA som inte ger bieffekten inflammation. Vi kunde se potentialen med den nya teknologin i vårt projekt och kontaktade Drew Weissman för att se om vi kunde jobba tillsammans. Det kunde vi och Drews bidrag har varit avgörande för projektets resultat, säger Ali Mirazimi som delar sin tid mellan SVA, Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet.
Arbeta med framtida nobelpristagare
Efter omfattande korrespondens och flera möten med Drew Weissman kunde ett samarbete säkras för utvecklingen av mRNA-vaccin inom CCHF Vaccine. Processerna för mRNA-syntes och inkapsling ägde rum vid The Weissman Lab i Pennsylvania. På SVA valideras proteinuttrycksnivåer av nukleosidmodifierade mRNA-kodade CCHF-virusproteiner. Utifrån resultaten på djurförsök publicerades 2022 en vetenskaplig artikel i Journal of Virology med bland annat Ali Mirazimi, Drew Weissman och Lijo John som författare.
– Det är lite overkligt att ha skrivit en vetenskaplig artikel tillsammans med en Nobelpristagare. Som forskare följer jag publikationer av ny forskning och ser när avgörande steg tas. Jag har följt Drew genom åren eftersom det var ett område som jag såg möjligheter inom. Drew hade verkligen skarpa analyser, han är sannerligen en värdig pristagare. Sen är det ju roligt att vi har säkrat finansieringen av ett fortsättningsprojekt så jag kan fortsätta utbyta kunskap med en Nobelpristagare, säger Lijo John, forskare på SVA.
Varken Ali Mirazimi eller Lijo John tänkte i början på att de jobbade ihop med en framtida nobelpristagare.
– Sannolikheten att som forskare få ta emot ett Nobelpris är ju i princip noll, speciellt innan man fyllt 80 år. Men faktum är att när jag såg hur deras vaccinteknologi stoppade pandemin tänkte jag faktiskt tanken att ”det här kan bli Nobelpris”. Kul att det är en pristagare som inte bara är effektiv och lätt att jobba med utan också en som är både trevlig och underhållande, avslutar Ali Mirazimi.
Fakta CCHF
Krim-Kongovirus (CCHF) är en dödlig sjukdom för människor som orsakas av ett fästingburet virus. Människor kan smittas via kroppsvätskor eller blod från infekterade människor eller djur. Man har även rapporterat att sjukdomen kan överföras från djur, framför allt boskap, direkt till människan via blodsmitta under slakt. Det finns också studier som beskriver utbrott på sjukhus, där patienter med sjukdomen har smittat vårdpersonal och andra patienter.
CCHF ingår i gruppen virala blödarfebervirus tillsammans med exempelvis ebola. Sjukdomen beskrevs för första gången på 1940-talet i Krim-halvön. I dag finns viruset spritt i Ryssland, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Ostasien, syd - sydvästra och i sydöstra Europa. Viruset sprids till nya områden via fästingar på flyttfåglar eller infekterade djur. Djuren är bara bärare av viruset och kan inte drabbas av sjukdomen.
Nyckelord
Kontakter
Ali MirazimiForskare
OBS! Skicka först ett sms för att få kontakt.
Bilder
![Forskare i labbrock sitter vid labbbänk med pipettverktyg i handen.](/data/images/public/2202017/3399184/24629f07-c813-4628-9e9b-64cc90e25a17-w_240.jpg)
![Porträttbild Lijo John.](/data/images/public/2202017/3399184/ddd0e652-c89d-4159-a0eb-94cbf7bdb335-w_240.jpg)
![Porträttbild](/data/images/public/2202017/3399184/259a0804-ab62-4087-95cd-516e416265de-w_240.jpg)
Länkar
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se - http://www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Ny fästingart upptäckt i Sverige27.6.2024 06:50:00 CEST | Pressmeddelande
Under förra årets insamling till Rapportera Fästing rapporterade allmänheten in ett tiotal fästingar som vanligtvis inte påträffas i Sverige. Dessa har nu analyserats och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan konstatera att en ny fästingart – Dermacentor marginatus – har upptäckts för första gången i Sverige.
Mer underlag behövs för övervakningen av antibiotikaresistens26.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
SVA övervakar förbrukning av antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier bland svenska djur. Läget är generellt sett stabilt och bra, men fortsatt arbete krävs för att det ska förbli så. Dessutom krävs mer provunderlag för att kunna upprätthålla en tillförlitlig övervakning. Det är några av slutsatserna i Swedres-Svarm 2023, en rapport som SVA ger ut gemensamt med Folkhälsomyndigheten.
Smittläget för djursjukdomar och zoonoser 2023 – SVA publicerar rapport24.6.2024 06:50:00 CEST | Pressmeddelande
Varje år sammanställer Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, en rapport över djursjukdomar och zoonoser i Sverige. Under 2023 sticker utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) ut, en sjukdom som kunde fått allvarliga konsekvenser för grisnäringen och Sveriges livsmedelsberedskap.
Forskare behöver allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos tumlare17.5.2024 07:55:00 CEST | Pressmeddelande
Inför tumlarens dag söndag 22 maj lyfter SVA och Naturhistoriska riksmuseet behovet av allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos marina däggdjur. Tumlarna är hotade och varje fynd som rapporteras behövs.
Prover från sjuka rådjur efterlyses3.5.2024 06:50:00 CEST | Pressmeddelande
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, driver ett forskningsprojekt för att ta reda på om rådjur kan sprida parasiten kryptosporidier till människor via grönsaker. I ett första led undersöker SVA om rådjur med diarré har drabbats av kryptosporidier som de kan sprida vidare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum