Stora risker med ny EU-lag om gruvor

– Klimatomställningen kommer inte att lyckas om det sker på bekostnad av oersättliga naturvärden. Klimatkrisen och naturkrisen är kommunicerande kärl och det går inte att lösa den ena genom att offra den andra. Gruvor får oundvikligen stora miljökonsekvenser och en del av dessa kvarstår för all överskådlig framtid. Därför måste miljöprövningen vara av hög kvalitet, de kan inte slarvas igenom, säger Karin Lexén generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Idag fattade Europaparlamentet beslut om EU:s lagstiftning för kritiska och strategiska metaller och mineral (CRMA, Critical Raw Materials Act), vilket innebär att parlamentet nu formellt antagit lagstiftningen efter den uppgörelse som gjordes med EU:s medlemsländer tidigare i höst.

EU:s nya gruvlagstiftning innebär att nya gruvor med så kallade kritiska och strategiska metaller och mineral får en gräddfil i tillståndsprövningen. Dels får prövningen enligt förslaget ta maximalt två år och tre månader från ansökan till färdigt tillstånd för att starta en gruva. Dels kan de så kallade strategiska projekten också lättare få undantag från bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, eftersom de automatiskt räknas som ett överordnat allmänintresse.

Den föreslagna gruvlagstiftningens gräddfil för gruvor med kritiska och strategiska metaller och mineral innebär enligt Naturskyddsföreningen ett hot både mot oersättliga naturvärden och andra berörda intressen som samebyar, lokalbefolkning och turistföretag. Även yt- och grundvatten kan skadas av gruvexploatering.

– Principen om fritt informerat samtycke, kallat Fpic, är oerhört viktig när det gäller urfolks rätt till inflytande över projekt som direkt påverkar deras verksamhet på traditionella landområden. Principen fanns med i en tidigare version av EU-lagstiftningen men har strukits inför slutversionen, vilket är mycket problematiskt eftersom samernas inflytande minskar, säger Karin Lexén.  

Naturskyddsföreningen anser att alternativ till nya gruvor måste användas i mycket högre grad än idag. Det gäller exempelvis utvinning av metaller ur gammalt gruvavfall och uttjänt infrastruktur. Enligt föreningen är det bra att den föreslagna gruvlagstiftningen CRMA har ett mål för återvinning till 2030. Dock måste även ett långsiktigt mål införas, som handlar om att återvinna principiellt alla metaller till hundra procent, enligt föreningen.

– Vi ser att klimatomställningen kräver tillgång till kritiska metaller och mineral, men det är viktigt att analysera hur mycket som verkligen behövs, säger Karin Lexén.

Kritiska och strategiska metaller och mineral är främst metaller som bland andra litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa, men långt ifrån alla, används i teknik som är viktig för omställningen till ett fossilfritt samhälle, till exempel i elfordonsbatterier och vindturbiner. Idag används dessa metaller till andra ändamål, som oljeraffinering, flygplanstillverkning och vapensystem, men behovet för omställningen till fossilfri teknik beräknas öka kraftigt de kommande åren.

Naturskyddsföreningens har gjort en prioritering av samhällets behov av metaller och mineral, en mineralhierarki, som innebär att fokus ska ligga på hushållning, återvinning och återbruk samt sekundär utvinning (exempelvis ur gammalt gruvavfall) före öppnandet av nya gruvor.

Läs mer om CRMA på Naturskyddsföreningens webbplats.