Akademiska sjukhuset

Ny immunterapi har potential att minska behovet av dialys och transplantation för personer med svår njurinflammation

Dela

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. En ny typ av immunterapi som stabiliserar njurfunktionen har nu godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket. Det är det första läkemedlet någonsin som blivit godkänt på indikationen IgA nefrit. Regulatoriska myndigheter i EU, Storbritannien, Kina och Japan förväntas följa efter. Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Nu har en ny typ av immunterapi, som stabiliserar njurfunktionen och fördröjer behovet av dialys och njurtransplantation, godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket.  Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Nu har en ny typ av immunterapi, som stabiliserar njurfunktionen och fördröjer behovet av dialys och njurtransplantation, godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket. Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Akademiska sjukhuset

– En ny immunterapi för svårt njursjuka med njurinflammation av typen IgA-nefrit är oerhört efterlängtad och värdefull. Läkemedelsbehandlingen har visat sig minska äggviteutsöndringen från njurarna och skydda njurfunktionen långsiktigt. Förutom ökad livskvalitet för berörda patienter kan behandlingen innebära en påtaglig och signifikant fördröjning av dialys och njurtransplantation, säger Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Med den nya immunterapin dämpas den immunologiska överaktiviteten i tarmens immunsystem. Äggviteutsöndringen i urinen minskar, samtidigt som aktiviteten hos antikropparna dämpas och njurfunktionen stabiliseras. 

I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, där patienten ofta behöver dialys eller njurtransplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) föreligger en överaktivitet i tarmens immunsystem som har stor betydelse. Globalt sett är IgA nefrit den vanligaste formen av njurinflammation. 

– Symtomen vid njurinflammation av denna typ kommer ofta smygande. Så småningom leder dock den immunologiska reaktionen till att antikroppar binder fast vid ett antigen och bildar så kallade immunkomplex, som deponeras i njurens kärlnystan. Detta kan leda till blod och äggvita i urinen och försämrad njurfunktion. Försämringen sker gradvis och knappt hälften av patienterna utvecklar kronisk njursvikt över tid och behöver dialys eller njurtransplantation, förklarar Bengt Fellström.

Han har koordinerat det svenska deltagandet, och tillika varit internationell koordinerande investigator, i en nyligen genomförd internationell fas III-studie, den så kallade NefIgArd-studien, publicerad i The Lancet.Studien genomfördes på 132 sjukhusbaserade njurkliniker i 20 länder runtom i världen, bland annat vid Akademiska sjukhuset. Det handlar om en randomiserad, placebokontrollerad studie där 364 patienter med primär njurinflammation av typen IgA-nefrit slumpades in i två grupper där den ena fick behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.

Tack vare de goda resultaten av denna och andra kliniska studier har läkemedelsbehandlingen sedan drygt ett år haft ett tillfälligt godkännande i EU och USA. Nu har immunterapin fått ett permanent godkännande av FDA i USA. Enligt Fellström tyder allt på att EU, Storbrittanien, Kina, Japan med flera kommer att följa efter.

Fotnot: Idén bakom denna immunterapi kommer ursprungligen från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och har vidareutvecklats av Calliditas Therapeutics AB i Stockholm. Den första randomiserade studien genomfördes i Uppsala där även den första patienten inkluderades i NefIgArd-studien.


FAKTA: NefIgArd-studien (fas III)

  • Har pågått vid 132 njurkliniker i 20 länder på fyra kontinenter (EU, Amerika, Asien, Australien).
  • Har totalt inkluderat 364 patienter med så kallad primär njurinflammation av typen IgA-nefrit med förhöjd risk  att förlora njurfunktionen.
  • Liksom i den tidigare fas IIb-studien har patienterna slumpats in i två grupper där den ena får behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.
  • Hela studien är slutförd och publicerad i The Lancet i augusti 2023.
  • Fas III-studien bestod av en nio månaders aktiv behandling och 15 månader av uppföljning då ingen medicin gavs.

Nyckelord

Kontakter

Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70, e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se

Bilder

Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Bernth Johansson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye