Fortsatt starkt stöd för svenskt bistånd

– Mätningen visar att svenskt bistånd har en fortsatt stark ställning bland svenskarna och att tre av fyra tycker det är viktigt att bidra till utveckling i fattiga länder, säger Jakob Granit, generaldirektör på Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.

Svenskarna har en övervägande positiv inställning till bistånd och i den nya mätningen svarade 74 procent att det är viktigt att Sverige bidrar. Siffran har ändrats marginellt sedan förra året då siffran var 76 procent.

Under året som gått har synen förändrats på hur stort biståndet ska vara.  Förra året ville 9 procent se en ökning av anslaget, men nu ett år senare är det nästan dubbelt så många, 16 procent, som vill se att mer pengar går till bistånd. På samma gång har andelen som anser att biståndet bör minska, sjunkit från 31 procent förra året till 26 procent i år. Andelen som vill att biståndet tas bort helt är oförändrat på sex procent. Fyra av tio, 41 procent, tycker att nivån är lagom och 11 procent svarar att de inte vet. Högutbildade kvinnor och kvinnor över 65 år är de mest positiva grupperna medan med män med låg utbildningsnivå är de mest negativa till bistånd.

– Många känner till hur svår situationen är för människor på många håll i världen och vill bidra. Biståndet går till både akuta livräddande insatser och till mer långsiktigt arbete för att minska fattigdom och säkra länders förmåga att hantera klimatförändringar. Biståndet bidrar också till att stärka länders handelskapacitet, liksom marknads- och privatsektorutveckling i olika länder. Det skapar jobb och gynnar en hållbar ekonomisk utveckling som bidrar till minskad fattigdom, säger Jakob Granit.

Kännedom om olika insatser

De flesta som svarat, 93 procent, känner till att svenskt bistånd går till akuta humanitära insatser vid konflikter eller katastrofer. Nästan lika många, 92 procent, känner till att bistånd också går till skolor, utbildning och hälsovård. Åtta av tio känner till att Sverige bidrar till insatser för hållbar utveckling, till exempel insatser för att förbättra miljö och minska effekterna av klimatförändringar.

Mer än hälften, 55 procent, håller inte med om att ”biståndet bidrar inte till att minska problemen i de fattiga länderna” medan 26 procent, anser det. Det är en förbättring från förra året, då 52 procent inte höll med om påståendet medan 34 ansåg att det stämde. Andelen som svarade att de inte vet, har ökat från 14 procent förra året till 19 procent i år.

Något som också ökar är åsikten om att Sveriges bistånd bidrar till en bättre värld. De som svarat att detta stämmer ganska bra eller helt och hållet, har ökat från förra årets 63 procent till 68 procent i år.

Kännedom om utveckling och Globala målen har ökat

I år är det betydligt fler som säger att de känner till Globala målen för hållbar utveckling, 58 procent jämfört med 49 procent förra året. Det är den högsta uppmätta siffran hittills. De mål som de flesta känner igen är rent vatten och sanitet för alla, att bekämpa klimatförändringarna och en god utbildning för alla och ingen hunger.

För att minska fattigdomen betraktas utbildning som den mest avgörande faktorn följt av fred, hälso- och sjukvård samt demokrati.

Det är fortfarande få som tror att världens länder kommer att uppnå målet att avskaffa den extrema fattigdomen till 2030, där bara sju procent tror att målet kan nås vilken är den lägsta andelen någonsin. Den yngsta åldersgruppen 18-29 år är mer hoppfulla än de äldre; elva procent. Mest hoppfulla var svenskarna 2018, då 18 procent trodde att målet skulle kunna uppnås.

Intresset är stabilt för utvecklingen i fattiga länder och det egna engagemanget – från 68 procent under 2022 till 69 procent i år. Intresset har ökat mest bland de unga. Det egna engagemanget visas i första hand genom att donera pengar till ideella organisationer och att skänka kläder och möbler.

När det gäller svenskarnas uppfattning om medellivslängd, läs- och skrivkunnighet, barnadödlighet och barnafödande i länderna Vietnam, Tanzania, Bangladesh och Kenya är bilden överdrivet pessimistisk och kunskapsnivån låg. Men bilden av hur förhållandena i dessa länder ser ut har blivit mer positiv och i bättre överensstämmelse med verkligheten.

Fler än hälften vill veta mer om vad som görs inom biståndet. De som är mest intresserade är unga kvinnor i åldersgruppen 18-29 år.

Sida har genomfört mätningar av svenskarnas attityder till bistånd årligen sedan år 1974. Mätningen har genomförts av Verian (tidigare Sifo) via deras webbpanel. Frågorna har besvarats av 1 500 personer, 18–74 år och bosatta i Sverige. Undersökningen genomfördes under oktober 2023. Vid bearbetningen av data har Sifo gjort en viktning för bakgrundsvariablerna kön, ålder och region för att säkerställa representativiteten i svaren. Sida är en svensk förvaltningsmyndighet vars uppgift är att bidra till riksdagens biståndspolitiska mål att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sida förvaltar ca 25 miljarder av det totala biståndsanslaget på 56 miljarder kronor år. Myndigheten bidrar till insatser som genomförs av frivilligorganisationer, myndigheter, näringsliv och internationella organisationer samt humanitärt bistånd.

Länk till rapporten: Opinion om biståndet | Sida

Sida hemsida: Startsida | Sveriges biståndsmyndighet | Sida