Fridlysta arter missas i Skogsstyrelsens granskning

– De stora bristerna i Skogsstyrelsens automatiska granskning leder till dramatiska konsekvenser för fridlysta arter. Endast några promille av observationerna av de fridlysta arter som föreningen analyserat uppmärksammas i granskningen och hanteras korrekt av en handläggare, trots att det kan röra sig om hotade arter som ska skyddas, säger Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har med data från SLU:s Artportalen analyserat samtliga observationer från 2005 och framåt för åtta fågelarter som har höga krav på sin livsmiljö. Enligt analysen är kriterierna för den automatiska granskningen så snäva att systemet blundar för i princip alla observationer av de åtta fågelarterna. Det leder till att skog kan avverkas utan att hänsyn tas till de fridlysta fåglarna.

Naturskyddsföreningen menar att Skogsstyrelsens hantering av avverkningarna strider mot artskyddsförordningen och har nu överklagat ett antal ärenden där Sveaskog lämnat in anmälan om avverkning.

– Vi hoppas med överklagandet få till en ändring av Skogsstyrelsens handläggning så att de fridlysta arter som observerats får det skydd som lagen kräver. Idag slinker alldeles för många observationer genom systemet, säger Beatrice Rindevall.

När en skogsägare skickar in en underrättelse om avverkning till Skogsstyrelsen granskas den automatiskt i två steg. Granskning görs utifrån en rad kriterier, för att avgöra om en tjänsteman behöver handlägga ärendet eller om avverkningen kan genomföras utan vidare granskning. Det är först när en tjänsteman handlägger ärendet som ett rättsligt bindande beslut om att anpassa eller förbjuda den planerade avverkningen i skogen kan fattas.

Kriterierna i den automatiska granskningen handlar om
- att arten ska vara beroende av skog
- att observationen är gjord i närheten av avverkningen och
- att arten häckar i området.

Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att systemet ska reagera. Kriterierna har succesivt skärpts under de senaste åren, och är nu mycket snäva.

De åtta arter som Naturskyddsföreningen valt ut är för analys är entita, talltita, lappmes, lavskrika, mindre hackspett, tretåig hackspett, järpe och tjäder. Arterna är nationellt rödlistade eller upptagna på bilaga 1 till fågeldirektivet. Samtliga arter påverkas negativt av trakthyggesbruk.

Den automatiska granskningen bedömer också endast en mycket begränsad del av avverkningarnas påverkan på vatten. Det finns ingen koppling i systemet till Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Det innebär att det inte sker någon kontroll av avverkningarnas bidrag till försurning, transport av kvicksilver och förlust av biologisk mångfald i och i närheten av vatten. Enligt Naturskyddsföreningen strider detta mot miljöbalken.