Läsglappet – ett nytt program från UR om läsförståelse bland unga

Inför programmet frågade UR och Demoskop 500 svensklärare i högstadiet och gymnasiet om hur de upplever sina elevers läsförståelse. I svaren uppgav lärarna att både läslust och läsförståelse sjunkit drastiskt genom åren och att de är oroade över situationen. Gymnasieläraren Karin Herlitz ger ett exempel från en screening där de har testat elevernas läsförmåga genom att låta dem läsa kortare texter:

– I en text som handlar om att koka spaghetti hade en del elever problem att sätta en rubrik till texten, berättar Karin Herlitz i Läsglappet.

Flera orsaker till den sjunkande läsförståelsen lyfts fram av forskare inom området. Bland annat att färre elever läser långa sammanhängande texter i skolan. Något som kan få konsekvenser för både samhället och individen, enligt Mats Tegmark, läsforskare vid högskolan i Dalarna.

– Om du bara läser korta texter eller lyssnar på tal har du oftast ett mindre ordförråd och en mindre begreppslig förståelse. Vi tänker med språket och har du ett begränsat språk får du ett begränsat tänkande, säger Mats Tegmark i programmet.

Ett växande läsglapp

När det talas om läskris talas det ofta om bristen på fysiska böcker och skolbibliotek. Den senaste PIRLS-undersökningen pekar dock främst på ett växande läsglapp mellan olika elevgrupper där de starkaste eleverna ligger på en hög nivå medan barn som kommer från hem med lägre grad av hemresurser halkar efter.

– En risk finns att vi får ett ännu mer segregerat samhälle. De som läser och kan lägga sig i samhällsdebatten är de som kommer få makten. Man har makt till språket och har makt att påverka, säger Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling.

Mats Tegmarks forskning visar att läsningen i skolan har polariserats och att det spelar en stor roll för läsförståelsen vilken skola man går på och hur mycket man läser där.

– Det är ett lotteri i vilken skola och vilken klass man hamnar. Vissa läser fortfarande ganska mycket men den största andelen elever läser mycket mindre, säger Mats Tegmark.

Förutom lärare och forskare möter vi åttondeklassaren Sadra som har bott i Sverige i mindre än tre år men gör stora framsteg i sin läsning tack vare sin motivation och stöttning. Han träffar pedagogen Anne-Marie Körling för ett samtal om hur han lärde sig läsa som ny i svenska språket.

I programmet pekar de medverkande på olika lösningar för att minska läsglappet och öka läsförståelsen.

– Att alla grundskolor har skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie tror jag är otroligt viktigt. Att man jobbar med högläsning i klassrummet och försöker få med föräldrarna på en läskultur, säger rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist.

– Samhället har ett oerhört ansvar för att hjälpa varje individ till att få en fullgod läsförmåga. Jag skulle säga stöd, stöd, stöd. Att aldrig ge upp, säger Barbro Westlund.