Svenska kraftnät skruvar upp elförbrukningen i nya analyser
Utvecklingen och planeringen mot ökad elektrifiering inom industrin och samhället i stort går mycket snabbt. Svenska kraftnät har tagit fram och analyserat fyra olika scenarier för kraftsystemet fram till år 2050.
”Det är inga prognoser. Scenarierna representerar olika utvecklingsvägar och de resulterar i olika utmaningar för kraftsystemet”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.
![Figuren visar simulerat årsmedeltal för elproduktion, elanvändning och energibalans för Sverige i de fyra scenarierna fram till 2045.](/data/images/public/3235391/3410239/ce5414af-a08c-48d0-b1ea-f3d720fd93bf-w_720.jpg)
Hur det faktiskt blir beror på en rad omständigheter som teknikutveckling, energipriser, energieffektivisering, politiska beslut, digitalisering, etcetera, och som Daniel Gustafsson påpekar, det är storheter som inte troligen följer en linjär utveckling.
Svenska kraftnät har i rapporten Långsiktig marknadsanalys 2024 undersökt fyra olika scenarier för kraftsystemet fram till år 2050 (se nedan beskrivning av de fyra scenarierna).
− Med de fyra scenarierna vill vi belysa utmaningar för kraftsystemet vid olika utvecklingsvägar och indikerar behov som vi behöver hantera. Några av scenarierna pekar till exempel på ett kraftigt högre elpris i norra Sverige jämfört med dagens. Men det betyder inte att det blir så. Istället belyser det bland annat behovet av att öka överföringskapaciteten dit jämfört med nuvarande utbyggnadsplaner, säger Daniel Gustafsson.
Två elektrifieringsscenarier
På frågan om han håller något av scenarierna som mer trolig än andra svarar han:
− Nu jobbar vi mer mot våra två elektrifieringsscenarier som vi bedömer idag vara mer sannolika och som går väl i linje med regerings planeringsmål om en förbrukning på 300 TWh år 2045. Det är elektrifiering förnyelsebart, respektive elektrifiering planerbart.
Båda dessa indikerar en elförbrukning på drygt 340 TWh år 2045. Den stora skillnaden mellan dem är att i elektrifiering förnyelsebart kommer elen endast från förnybar produktion, medan i elektrifiering planerbart har kärnkraften mer än fördubblats jämfört med i dag.
Olika konsekvenser
Scenarierna medför skilda konsekvenser för kraftsystemet. På ett övergripande plan pekar Daniel Gustafsson på följande:
- Det finns ett stort behov av flexibilitet (även i scenarier med kärnkraftsutbyggnad).
- Samplanering mellan elnät och vätgasnät blir centralt för ett effektivt framtida energisystem.
- En större mängd väderberonde produktion resulterar i ett mindre förutsägbart kraftsystem, vilket medför att behovet av reserver ökar kraftigt.
- Behovet av ökad överföringskapacitet både inom Sverige och med grannländerna är stort, särskilt i scenariot med endast förnyelsebar produktion.
Fyra scenarier
De olika scenarierna visar på olika utvecklingsvägar för kraftsystemet och vilka behov dessa kan medföra fram till 2050. De faktorer som har haft störst betydelse för de olika scenarierna är antaganden om nivå på elförbrukning, produktionsmixen (andel av olika kraftslag), omfattningen av förbrukningsflexibilitet samt antaganden om vätgasinfrastruktur.
Kort om scenarierna år 2050:
- Småskaligt förnybart (SF), 210 TWh. Decentraliserad småskalig produktion, lokal självförsörjning och kärnkraften är avvecklad.
- Färdplaner mixat (FM), 265 TWh. En mixad elproduktion där kärnkraftens produktion ligger på ungefär dagens nivå. Medelstort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
- Elektrifiering planerbart (EP), 365 TWh. Både väderberoende produktion och kärnkraft byggs ut. Mindre behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
- Elektrifiering förnybart (EF), 365 TWh. Kraftig utbyggnad av väderberoende produktion och kärnkraften är avvecklad. Stort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
2022 var elförbrukning i Sverige 138 TWh.
Gemensamt för de fyra scenarierna är att senaste år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, alltså uppfylla Sveriges klimatmål.
Bilder
![Figuren visar simulerat årsmedeltal för elproduktion, elanvändning och energibalans för Sverige i de fyra scenarierna fram till 2045.](/data/images/public/3235391/3410239/ce5414af-a08c-48d0-b1ea-f3d720fd93bf-w_240.jpg)
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät ser till att det alltid är balans mellan förbrukning och produktion i Sverige och affärsverket är även ansvarig myndighet för den svenska elberedskapen och stärker landets elförsörjning för att klara kritiska situationer.
Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.
Svenska kraftnät bildades 1992. Verksamheten finansieras framför allt genom de avgifter som regionnät och stora elproducenter betalar för att nyttja stamnätet. Regeringen har fastställt en instruktion och regleringsbrev och riksdagen anger ramarna för investerings- och finansieringsverksamheten. Svenska kraftnät har drygt 1250 anställda.
Mer information finns på www.svk.se.
Följ Svenska kraftnät
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Svenska kraftnät
Tre områden för att lyckas med elförsörjning i Västra Götaland19.6.2024 08:32:59 CEST | Pressmeddelande
Förstärkt stamnät, flexiblare elanvändning och ny lokal och regional produktion av el. De tre områdena pekar Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen Västra Götaland och Svenska kraftnät ut som viktiga i rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland, som publicerats i dag.
Flexibla avtal tillåter kraftigt ökade effektuttag10.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nu visar beräkningar som Svenska kraftnät har gjort att olika former av flexibla avtal skulle kunna öka effektuttag markant i avvaktan på att stamnätet byggs ut. "Om vi får alla pusselbitar på plats skulle vi kunna teckna de första flexibla avtalen redan om några år", säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem.
Svenska kraftnät skruvar ner risken något för effektbrist kommande vintrar3.6.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan. Det beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i en långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norra till södra Sverige.
Moderniseringen av stamnätet i Södermanland får grönt ljus29.5.2024 09:14:51 CEST | Pressmeddelande
Svenska kraftnäts styrelse ger klartecken till att tidigarelägga förnyelsen av fyra ledningar i Södermanland. Därmed kan bland annat ny elproduktion längs med östkusten anslutas i form av vind- och solkraft.
Svenska kraftnät söker tillstånd att förstärka elnätet i Sollefteå7.5.2024 09:11:05 CEST | Pressmeddelande
Svenska kraftnät genomför en historisk satsning för att förnya och bygga ut stamnätet för el i Sverige. I mars ansökte vi om tillstånd att bygga en ny luftledning mellan den befintliga stamnätsstationen i Betåsen och en planerad station i Nässe öster om Långsele. Den planeras vara klar 2028. – Kapacitetsökningen i elnätet blir motsvarande att bygga en trefilig motorväg i stället för en riksväg. Det betyder att vi kommer kunna överföra mer el i nätet, förklarar Rainer Hietalahti, projektledare på Svenska kraftnät.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum