Kärnkraften uträknad enligt ny strategisk scenariostudie

Resultatet som forskarna har kommit fram till pekar på att regeringens kärnkraftsfärdplan blir 470-1070 miljarder kr dyrare fram till år 2050 än satsningar på energibesparingar och ny förnybar energi. Till detta kommer en merkostnad under den nya kärnkraftens resterande livslängd till ca. år 2100 på uppåt 5000 miljarder *.

Allt fler prognoser förutspår att det svenska elenergibehovet kommer att öka kraftigt i och med den pågående gröna omställningen som bland annat innebär storskalig elektrifiering av stål- och transportsektorerna under de närmaste decennierna.  

Regeringen gick nyligen ut med att de vill möta detta med en storsatsning på 10 nya kärnkraftsreaktorer medan andra i debatten förordar lösningar baserade på energibesparande åtgärder och ny förnybar energi. Samtidigt kom International Energy Agencys (IEA) med en ny rapport som för första gången tar höjd för samhällets omkostnader för att hantera väderberoende energis variabilitet. 

Forskare vid BTH kommer därför nu med en ny samhällsekonomisk jämförelse som stresstestar regeringens nya kärnkraftsfärdplan mot andra alternativ med hänsyn till International Energy Agencys (IEA) nya kostnadsuppskattningar. 

–Vi och många andra har ju tidigare kommit fram till att i motsats till ny kärnkraft skulle energibesparande åtgärder och ny förnybar energi (främst vindkraft, solkraft och vattenkraft) ge hanterbara hållbarhetsrisker, bli kostnadseffektivt och kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevant för klimatutmaningen. Nu ville vi se om denna bild kunde ändras med anledning av de senaste vetenskapliga rönen, säger Henrik Ny, studiens huvudförfattare. 

BTH:s modellering utgick ifrån Svenska Kraftnäts framtidsscenarier för energisystemet från år 2021 och jämförde i detta regeringens kärnkraftsfärdplan mot alternativ med fokus på energibesparingar och ny förnybar energi. Detta kombinerades med IEAs senaste uppskattningar av energislagens totala livscykelkostnader (inkl. gruvbrytning, transporter, drift och avfallshantering).  

–Trots att vi var generösa vid beräkningen av kärnkraftens kostnader, blev alla scenarier med ny kärnkraft klart dyrare än alternativen, säger Henrik Ny, studiens huvudförfattare. 

BTH:s modellering har alltså stärkt de samhällsekonomiska argumenten för att satsa på energibesparande åtgärder och ny förnybar energi snarare än ny kärnkraft för att möta framtidens ökade elenergianvändning.  

–Det kommer att bli svårt för vilken regering som helst att lägga fram en färdplan och söka stöd i Riksdagen, samt legitimitet hos befolkningen om den innebär enorma samhällskostnader och baseras på en uträknad teknik, säger medförfattaren Martin Prieto Beaulieu. 

För mer information, kontakta universitetslektor Henrik Ny, e-post: henrik.ny@bth.se eller via telefon 0455-38 55 17.

Rapporten kan läsas här

* Detta kan jämföras med att de totala utgifterna i Sveriges statsbudget var på ca 1122 miljarder år 2022 enligt www.ekonomifakta.se.