98 % av alla djurförsök godkändes 2023

Hundratusentals djur utnyttjas årligen i svenska djurförsök. Innan ett försök startar behöver forskaren ansöka om att få ett etiskt tillstånd, som behandlas av en djurförsöksetisk nämnd. Sex regionala djurförsöksetiska nämnder ansvarar för olika delar av landet: Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Uppsala, Linköping och Umeå.

Alla nämnder har 14 ledamöter: två jurister, sex forskare/försöksdjurstekniker/försöksdjurspersonal samt sex lekmän som ska representera allmänheten eller djurskyddsorganisationer.

Innan ett djurförsök godkänns ska ledamöterna väga djurets lidande mot den nytta som försöket eventuellt kan komma att resultera i. Nämnderna har möjlighet att göra undantag från djurskyddslagen och godkänna mer lidande för djuren än vad som är lagligt – man kan säga att djur som används i djurförsök är undantagna från djurskyddslagen. Förra året behandlades 372 ansökningar om djurförsök av de djurförsöksetiska nämnderna. 365 godkändes (59 av dessa godkändes "med villkor"). Enbart 7 ansökningar nekades. Det visar statistik från Jordbruksverket.

Siffrorna för 2023 är inte unika; årligen godkänns över 98 procent av alla djurförsöksansökningar:

2022: 374 av 380 ansökningar godkändes.
2021: 397 av 402 ansökningar godkändes.
2020: 593 av 602 ansökningar godkändes.

– Vi i Djurrättsalliansen är absolut inte emot forskning och vetenskapliga framsteg, men det får inte ske till vilket pris som helst. De etiska gränsdragningarna har med tiden förflyttats, vi utsätter inte längre människor för försök mot deras vilja. Av samma anledningar borde vi inte heller utsätta andra djur för detta. Det som enorma mängder kännande och tänkande individer utsätts för innanför djurförsökslaboratoriernas stängda dörrar är oförsvarbart. Vi hoppas att makthavare tar ett etiskt ansvar och satsar på att ersätta djurförsöken med djurfria metoder, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Enligt EU:s definition av hur många försöksdjur som används i Sverige landar siffran årligen på 250 000–350 000 djur. Men enligt den svenska definitionen räknas även provfiske in, och då går antalet djur upp till flera miljoner. Möss, råttor och fiskar är de vanligaste djuren som utnyttjas i djurförsök. Men även djur som till exempel grisar, hundar, får, kaniner, illrar, fåglar och hamstrar används.

Astrid Fagræus Laboratorium vid Karolinska Institutet (KI) är det enda laboratoriet i Norden som fortfarande använder apor i djurförsök. För att få en inblick i apornas vardag granskar Djurrättsalliansen regelbundet de journaler som förs över varje individ. Just nu hålls 54 apor på laboratoriet, och här går det att ta del av journalutdrag från 2023 för några av dem.

Sedan 2020 har Djurrättsalliansen kämpat för att få de fem äldsta aporna på KI omplacerade till en djurfristad. Aporna – Nanuq, Grizzly, Hyena, Fox och Lynx – har utnyttjats i djurförsök på laboratoriet sedan 2009. Innan dess befann de sig på en uppfödning i Kina.

– Det är svårt att ens föreställa sig vad de här individerna tvingas genomlida. De har tillbringat sina liv instängda i laboratorium, utsatts för djurförsök och blivit fråntagna rätten till sin frihet. Vi har tidigare lyckats rädda tre apor från samma laboratorium och står redo att hjälpa fler att få uppleva livet utanför försöksanläggningen. KI står med ett val i sina händer: att efter försöken döda aporna eller att omplacera dem. Vi uppmanar KI att göra det enda rätta och ge aporna en andra chans, säger Malin Gustafsson.

• För mer information och intervjuer, kontakta Djurrättsalliansen:
  Telefon: 072-300 39 00
  Mejl: info@djurrattsalliansen.se