Ny undersökning: Svenskarna vill att sjukvården räddas från besparingarna

- Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga, allmänheten förväntar sig med rätta en fungerande hälso- och sjukvård i hela landet. Det är klart att många blir oroliga när de ser orimliga neddragningar som sker på bred front. Det här är en tydlig signal till regeringen och till regionerna – befolkningen vill att ni räddar sjukvården nu! säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet.

Det är kris i regionernas ekonomi. Redan under 2023 gick regionerna back och i år saknas 24 miljarder, enligt Sveriges regioner och kommuner (SKR). Underskotten har lett till nedskärningar i hälso -och sjukvården över hela landet. Enligt en kartläggning som tidningen Vårdfokus gjort kommer 19 av 21 regioner att göra besparingar inom vården i år.

På uppdrag av Vårdförbundet har Novus frågat 1016 i den svenska allmänheten hur oroliga de är för nedskärningarna som sker inom hälso- och sjukvården i regioner runt om i landet. Hela 76 procent av de intervjuade svarade att de var mycket eller ganska oroliga för besparingarna.

Många tror också att besparingarna kommer att påverka vårdens tillgänglighet och kvalitet ur ett patientperspektiv. 76 procent av allmänheten tror att vårdköerna kommer växa, 62 procent att det blir längre väntetider på akuten, 70 procent att det blir svårare att få en tid och 50 procent att risken för patientskador ökar.

- De har rätt i att vården påverkas. Redan idag är brist på personal med rätt kompetens den främsta orsaken till vårdköerna. Det beror i sin tur på orimliga arbetstider och för hög arbetsbelastning. Många orkar inte heltid eller blir sjuka av jobbet. När det nu införs till exempel anställningsstopp eller läggs varsel ska alltså ännu färre sköta uppdraget– att ge vård till befolkningen. Det kommer att få konsekvenser, säger Sineva Ribeiro.  

I Sverige ansvarar regionerna för hälso-och sjukvården, men regeringen kan tillskjuta medel genom statsbidrag inom ramen för statsbudgeten. SKR konstaterade när regeringen la budgeten för 2024 att statsbidragen inte var tillräckliga.

Den nya undersökningen visar att det finns ett starkt stöd för att regeringen behöver ta större ansvar. Mer än varannan intervjuad, 56 procent vill nu att staten skjuter till pengar för att täcka underskotten och 44 procent vill att regionerna prioriterar sjukvården före annat. Var tredje vill att regioner som har sparade medel använder dessa, och var fjärde att regionerna höjer skatten. Endast 5 procent vill inte att något görs.

- Patienter ska inte dö i kön till cancervård eller för att sjukhus läggs ned. Vi uppmanar beslutsfattarna att lyssna på folket. Det finns nu också tecken på att ekonomin kan förbättras. Att spara är kortsiktigt men konsekvenserna blir långsiktiga. Patienter får inte vård i tid, anställda blir sjuka eller slutar när arbetsmiljön försämras, och vården blir sämre för lång tid framöver, säger Sineva Ribeiro.

Om Novus-undersökningen

Undersökningen gjordes 11-16 januari 2024 och besvarades av 1016 personer mellan 18 och 84 år i den svenska allmänheten. Undersökningen är genomförd via webbenkät till Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.

I Novus egen undersökning om väljarnas viktigaste fråga hamnar sjukvården på första plats: Viktigaste politiska frågan - januari 2024 - Novus - Kunskap och undersökningar

För ytterligare information och kontakt för intervjuer vänligen kontakta Vårdförbundets presstjänst på tfn: 0703-10 30 09 (ej sms)

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar cirka 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se