Fler asyl­sö­kande i Europa – men fortsatt minskning i Sverige

Idag publiceras Migrationsverkets nya prognos, med beräkningar och antaganden för utvecklingen inom migrationsområdet under åren 2024 till 2027.

Liksom i föregående prognos skriver myndigheten ner planeringsantagandet för antalet personer som söker asyl i Sverige. I den senaste prognosen var antagandet cirka 13 000 asylsökande per år 2024 till 2026. Antagandet justeras nu ner till cirka 12 000 per år. Men eftersom det idag är tidsbegränsade uppehållstillstånd som gäller inom både asyl och övriga ärendeslag behöver Migrationsverket dessutom återkommande pröva ansökningar om förlängning.

– Vi ser att den totala ärendemängden kommer att fortsätta vara på en hög nivå de kommande åren. Det gäller även om man undantar ansökningar från personer från Ukraina, säger Maria Mindhammar.

Totalt sökte cirka 12 500 personer asyl i Sverige förra året. Av dem var cirka 65 procent nysökande. Övriga var personer som redan tidigare befunnit sig i Sverige och exempelvis fått ett beslut om avvisning eller utvisning som preskriberats.

Förra året inkom utöver det cirka 33 000 förlängningsärenden inom asyl.

EU:s migra­tions- och asylpakt påverkar på sikt

I december förra året kom EU:s medlemsländer och Europaparlamentet överens om den så kallade migrations- och asylpakten. Pakten ska ligga till grund för ett nytt gemensamt asylsystem inom EU. Det formella antagandet av det nya regelverket väntas ske under våren. Efter det påbörjas ett flerårigt arbete med att implementera de nya reglerna och bygga upp medlemsländernas kapacitet.

– Mot bakgrund av det har migrationspakten ingen omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna får större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning de påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Färre ukrai­nare väntas söka skydd i år

Även när det gäller skyddssökande från Ukraina sänker Migrationsverket huvudscenariot för 2024. Bedömningen är nu att cirka 8 000 nya skyddssökande från Ukraina kommer till Sverige i år, vilket är 2 000 färre än i oktoberprognosen. Det kan jämföras med cirka 11 400 skyddssökande från Ukraina förra året.

EU har förlängt det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet till och med den 4 mars 2025. Enligt direktivet kan skyddet gälla i högst tre år och det löper därför ut i mars nästa år, även om kriget fortfarande pågår. Enligt massflyktsdirektivet ska medlemsstaternas nationella asyl- och migrationslagstiftning tillämpas när det tillfälliga skyddet upphör.

– Samtidigt är det mycket som talar för en EU-gemensam lösning för att hantera ukrainska flyktingars status i unionen efter den 4 mars 2025. Cirka 4,3 miljoner ukrainare har idag tillfälligt skydd i EU och syftet med massflyktsdirektivet är just att avlasta medlemsländernas ordinarie asylsystem, säger Annika Gottberg.

Så länge det inte finns några konkreta besked från EU utgår Migrationsverkets prognos dock från nuvarande regelverk. Totalt väntas omkring 40 000 personer med tillfälligt skydd befinna sig i Sverige när skyddet löper ut. Flertalet av dem väntas då ansöka om uppehållstillstånd på annan grund, främst asyl, under 2025.

Färre ansök­ningar om arbets­till­stånd

Antalet förstagångansökningar om arbetstillstånd i Sverige minskade från cirka 65 000 under 2022 till cirka 47 000 förra året. För i år sänks prognosen med cirka 4 000 ansökningar och bedömningen är att omkring 45 000 personer söker arbetstillstånd i Sverige för första gången i år.

– Vi skriver ned prognosen mot bakgrund av de senaste årens nedåtgående trend, men även till följd av konjunkturläget och det höjda försörjningskrav som gäller sedan den 1 november 2023, säger Annika Gottberg.

Behov av stabila förut­sätt­ningar fram­över

Från och med den här prognosen redovisar Migrationsverket återigen huvudprognosen utifrån de förvaltningsmedel som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2024. De tidigare huvudprognoserna har, sedan Rysslands invasion av Ukraina, utgått från myndighetens bedömda behov av medel.

Enligt budgetpropositionen för 2024 minskar Migrationsverkets beräknade förvaltningsanslag med cirka 660 miljoner kronor mellan åren 2025 och 2026. Om denna nivå består skulle det få stora konsekvenser för verksamheten redan under nästa år.

– Vi har en god dialog med regeringen om de behov som kan uppstå när massflyktsdirektivet löper ut under 2025 och vilken påverkan det skulle få på handläggningstiderna för samtliga ärendeslag. Längre handläggningstider inom asyl medför längre vistelsetider i mottagningssystemet och därmed ökade kostnader, säger Annika Gottberg.

– Vi ser behov av fortsatt stabila förutsättningar de kommande åren, för att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina men också för att genomföra de omfattande migrationspolitiska reformer som är aktuella både i Sverige och på EU-nivå. Vi vet att Migrationsverkets frågor är prioriterade av regeringen. Det visar inte minst den tilldelning vi fick i den senaste budgetpropositionen, säger Maria Mindhammar.

*Europa avser EU:s medlemsländer samt Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.