Parlamentet fördömer Rysslands fortsatta försök att undergräva den europeiska demokratin

• Djup oro över rapporter om att den lettiska Europaparlamentarikern Tatjana Ždanoka kan ha agerat som informatör för den ryska säkerhetstjänsten FSB
• Ledamöterna oroas över att Ryssland förser högerextrema partier och aktörer i EU med narrativ för att undergräva stödet för Ukraina
• Europaparlamentet bekymrat över påstådda relationer mellan katalanska separatister och den ryska administrationen

I en resolution som antogs på torsdagen med 433 röster för, 56 röster emot och 18 nedlagda röster uttrycker Europaparlamentet sin allvarliga oro över Rysslands fortsatta ansträngningar att undergräva den europeiska demokratin genom olika former av inblandning och desinformation.

Ledamöterna betonar att makthavarna i Kreml försöker underblåsa splittring bland Europas medborgare. I texten betonas hur Moskva har rekryterat vissa Europaparlamentariker som ”påverkansagenter” och hur Ryssland har skapat ett beroendeförhållande med vissa europeiska politiska partier, bland annat genom finansiering, som sedan fungerar som spridare av rysk propaganda och tjänar Rysslands intressen.

Resolutionen uttrycker djup oro över de senaste medierapporterna som påstår att den lettiska Europaparlamentarikern Tatjana Ždanoka ska ha agerat som informatör för den ryska säkerhetstjänsten FSB, och betonar att det är absolut nödvändigt att både Europaparlamentet och de lettiska myndigheterna utreder frågan grundligt för att fastställa lämpliga sanktioner och straffrättsliga förfaranden. Samtidigt pekar texten också på andra fall där Europaparlamentariker medvetet tjänat Rysslands intressen, bland annat genom falska valobservatörsuppdrag i ryskockuperade territorier.

Ryssland riktar in sig på olika EU-länder

Med hänvisning till regelbundna avslöjanden i Europa under många år framhåller Europaparlamentet sin upprördhet över att Ryssland, ofta i strid med EU-ländernas lagstiftning, har hittat sätt att tillhandahålla betydande finansiering till politiska partier, politiker, tjänstemän och rörelser i flera demokratiska länder i syfte att kunna störa och få inflytande över deras demokratiska processer. Detta inbegriper lån vid utländska banker, tillhandahållande av köp- och handelsavtal och underlättande av finansiell verksamhet. I texten listas också exempel på ryska försök till inblandning i olika länder, inklusive tillhandahållande av narrativ till högerextrema politiska partier och aktörer i Tyskland och Frankrike i syfte att undergräva allmänhetens stöd för Ukraina, men även i Slovakien. Ledamöterna är också oroade över den utbredda desinformation och olagligt innehåll som sprids på den sociala medieplattformen X, tidigare känd som Twitter.

När det gäller Moskvas stöd till separatiströrelser i Europa är ledamöterna mycket oroade över de påstådda relationerna mellan katalanska separatister, inklusive representanter för den regionala katalanska regeringen och den förre regionpresidenten och nuvarande Europaparlamentarikern Carles Puigdemont å den sidan, och ryska företrädare å den andra. Parlamentet vill att de fall som rör kontakter mellan de berörda katalanska Europaparlamentarikerna och ryska representanter skall hänskjutas till Europaparlamentets rådgivande kommitté för ledamöters uppförande för vidare utredning.

Resolutionen konstaterar också att rysk inblandning i Katalonien skulle vara en del av en bredare strategi för att främja intern destabilisering och oenighet i EU. Parlamentet uppmanar också de behöriga rättsliga myndigheterna att effektivt undersöka kopplingarna mellan de Europaparlamentariker som påstås ha samröre med Kreml och Rysslands försök till destabilisering och inblandning i Europeiska unionen och dess medlemsstater.

Mer information

• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (08.02.2024) 
• Videoinspelning av plenardebatten (06.02.2024 
• Pressmeddelande: ”EU måste stå bättre rustat att bekämpa utländsk inblandning och desinformation” (09.03.2022) 
• Europaparlamentets multimediecentrum: ljud- och bildmaterial för journalister