Ny rapport: Hur hänger skolan med i omställningen?

– Den undervisning som bedrivs dagligen runt om i landets grundskolor behöver främja hållbar utveckling och rusta eleverna för ett yrkesliv där klimatomställningen pågår. Det krävs ytterligare åtgärder för att ge dagens unga den kompetens som behövs för att de ska kunna ta vid och fortsätta omställningen till ett hållbart samhälle, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

Uppdraget att utbilda för hållbar utveckling är tydligt i grundskolans läroplan, både som ett övergripande perspektiv och i de ämnesrelaterade kursplanerna. Att det är fastslaget i skolans nationella styrdokument är dock ingen garanti för att det genomförs i praktiken. Därför har Naturskyddsföreningen för tredje gången undersökt hur kommunerna stöttar skolornas arbete med lärande för hållbar utveckling. Rapporten bygger på en enkät till grundskolechefer eller motsvarande i kommuner samt i några av de större friskolekoncernerna.

Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur mycket ansvar kommunerna tar för skolornas genomförande av utbildning för hållbar utveckling. Vissa kommuner driver sedan en lång tid ett strategiskt och praktiskt arbete inom området, exempelvis Lund, Karlstad, Gävle, Umeå och Helsingborg. Andra kommuner hänvisar till att det helt är rektorernas ansvar. 

Några av rapportens slutsatser är:  

• Sex av tio kommuner (59 procent) uppger att de har formulerat särskilda mål och/eller satsningar för arbetet med hållbar utveckling i grundskolan. Fyra av tio kommuner har alltså inte gjort det.
• Allt fler kommuner - nästan sex av tio kommuner (59 procent) - och samtliga sex enskilda skolhuvudmän som har svarat bedömer att de ger tillräckligt stöd till grundskolorna för att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor gällande hållbar utveckling. 2017 var motsvarande andel 37 procent.
• En stor majoritet av kommunerna (80 procent) avsätter inte särskilda medel för kompetensutveckling i lärande för hållbar utveckling för grundskolans lärare och/eller skolledare. Samtidigt visar enkäten att fortbildning är den mest efterfrågade åtgärden för att utveckla grundskolors arbete med hållbar utveckling. Även tydligt fokus på hållbar utveckling i alla lärar- och rektorsutbildningar ses av skolhuvudmännen som en av de viktigaste åtgärderna.   
• Endast 40 procent anser att staten ger tillräckligt stöd för att grundskolorna ska kunna uppfylla målen.   
• I allt fler kommuner - nästan sex av tio kommuner (59 procent) - pågår arbete med att främja grundskolornas genomförande av studiebesök och samverkan med det omgivande samhället för att främja hållbar utveckling i skolan. Jämfört med undersökningen 2017 noterar vi en betydande ökning med 18 procentenheter.   

– Det är uppenbart att många kommuner och enskilda skolhuvudmän fortfarande skjuter ifrån sig ansvaret för skolornas arbete med hållbar utveckling. Min förhoppning är att vår rapport ska sätta ljuset på detta och bidra till att inspirera de som ännu inte tar sitt ansvar att faktiskt börja göra det, säger Beatrice Rindevall.

Läs hela rapporten ”Hur hänger skolan med i omställningen? Lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner” här.