Kommentar på EU-uppgörelse om kolkrediter

 – Det är positivt att fler av skogens klimatnyttor kan premieras genom kolkrediter. Samtidigt ska vi vara medvetna om att omfattningen på upptagen som kan ske genom certifieringar kommer vara små i jämförelse med den enorma klimatnytta som skapas genom substitution av fossilintensiva produkter och genom tillväxten i den aktivt brukade skogen. Det finns en risk att ramverket kommer användas för att begränsa skogsbruket. Utöver den negativa klimateffekt det skulle innebära skulle det även få konsekvenser för skogsindustrins bidrag till Sverige och EU:s inre marknad, till exempel kopplat till sysselsättning och råvaruförsörjning, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna. 

EU:s ambition är att skapa förutsättningar för certifieringssystem kopplat till infångning och bindning av kol under en viss tidsperiod. Det kan bland annat göras i växande skogar, i träprodukter och genom infångning av biogen koldioxid från industrier, så kallad bio-CCS. Det nya ramverket innehåller principer för hur en certifiering ska tas fram, men det kommer vara upp till kommissionen och en särskild expertgrupp att ta fram de faktiska reglerna i certifieringarna.  

– Utformningen av certifieringarna blir avgörande för vilken klimateffekt som kan åstadkommas, det vill säga för hur mycket kol som faktiskt fångas in. För att nå stor effekt krävs ett fokus på enkla och förutsägbara regler som gör det attraktivt att investera i kolinfångning, särskilt i stora och långsiktiga investeringar som bio-CCS-teknik och träbyggnader, säger Viveka Beckeman.  

EU:s nya klimatmål för 2040 visar på behovet att ta vara på skogens samtliga klimatnyttor för att nå i hamn. Detsamma gäller för de ambitiösa målsättningarna i Skogsindustrins framtidsagenda.  

–Skogsindustrins ambition är 30 procent ökad klimatnytta till 2040. Detta ska delvis uppnås genom ökad kolinbindning i växande skog, produkter och bio-CCS, men framför allt genom ökad substitution av fossilintensiva material, säger Viveka Beckeman.