Ny rapport: alkohol och psykisk ohälsa hänger ihop

– Rapporten är en ny och unik forskningssammanställning kring hur alkohol påverkar den mänskliga hjärnan genom hela livet. Sammantaget pekar den på att det är bra för hjärnhälsan att undvika alkohol - det gäller från det enskilda dryckestillfället, till intensiv eller regelbunden konsumtion över tid, säger Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet, samt en av rapportförfattarna.

Alkohol ökar risken för psykisk ohälsa
Alkohol ökar risken för ångest, depression, beroende och suicid. Risken för att utveckla beroende är också större vid psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och bipolär sjukdom. Nyare studier visar att psykisk ohälsa både kan orsakas av, och orsaka alkoholproblem. Men det vanligaste är att hög alkoholkonsumtion orsakar psykisk ohälsa som exempelvis depression, vilket framkommer i rapporten. För de som lever med psykisk ohälsa i kombination med hög alkoholkonsumtion har minskad konsumtion haft en positiv effekt på hälsan. Alkohol kan för stunden dämpa ångest och oro, men effekten är kortvarig och ångesten förvärras efteråt. 

En bidragande faktor vid självmord
Det finns stark evidens för orsakssamband mellan alkohol och självmord. Omkring 15 % av alla självmord globalt uppskattas vara orsakade av alkohol. En samlande analys bestående av trettiotre studier som redovisas i rapporten visade också att risken för självmord var kraftigt ökad för alkoholkonsumenter jämfört med de som inte drack. Restriktiv alkoholpolitik riktad mot hela befolkningen har i sin tur visat sig vara en framgångsfaktor i att minska antalet suicid. 

Så påverkar alkohol din hjärna
Rapporten visar att alkohol påverkar alla hjärnans funktioner och försämrar till exempel minne och intellektuell förmåga. Dessutom ökar alkohol risken för flera hjärnsjukdomar och skador, exempelvis fetalt alkoholsyndrom, olycksfall, stroke och demens. Att minska eller undvika alkoholintag är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsan. För att nå dit krävs alkoholpolitiska åtgärder för att på befolkningsnivå minska alkoholens bidrag till neurologiska, kognitiva och psykiatriska problem.   

– Att öka allmänhetens förståelse om alkohol och hjärnhälsa är bra. Men mer forskning är också viktigt för att kunna bedöma hur stor påverkan som alkohol har på hjärnhälsan som helhet. Speciellt vid låg till måttlig konsumtion. Forskning om behandling för personer med beroende och behandling vid samsjuklighet, är också något som är betydande för att förbättra folkhälsan, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.

Här kan du läsa hela rapporten.

Forskargruppen består av:

• Sven Andreasson Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholm, Sverige.
• Frida Dangardt, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet och Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barnsjukhus, Göteborg, Sverige.
• Tanya Chikritzhs Curtin University, National Drug Research Institute, Perth, Australien.
• Tim Stockwell Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC.
• Timothy Naimi Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC, Canada H.
• Harold Holder Senior Scientist Emeritus och tidigare chef för Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation, Berkely, CA, USA. 

Organisationerna bakom rapporten:
CERA, Svensk förening för allmänmedicin, Svensk sjuksköterskeförening, Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Actis-Rusfeltets samarbeidsorgan, Alkohol & Samfund, Hela människan, Hjärnfonden, IOGT-NTO, IOGT i Norge, Junis, MA – Rusfri Trafikk, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Movendi International, Sveriges Blåbandsförbund, Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor, Svensk förening för Beroendemedicin, UNF 2024.