Röda korset

Ny rapport: Den ekonomiska situationen för ukrainska flyktingar i Sverige är akut

Dela

En enkät gjord av Röda Korset som besvarats av 374 ukrainska flyktingar visar att många upplever situationen i Sverige som svår. Centrala hinder som återkommer är att dagersättningen är otillräcklig, svårigheter när det gäller tillgången till vård och som uppkommer vid avsaknad av personnummer. Den låga dagersättningen har skapat en akut situation och idag lever ett stort antal flyktingar i stor utsatthet i Sverige.

Mottagande av människor på flykt, Nynäshamn, 2022.
Mottagande av människor på flykt, Nynäshamn, 2022.

I mars 2022, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, aktiverades EU:s massflyktsdirektiv för första gången sedan det antogs 2001. Det har nu gått två år, kriget pågår fortfarande och många av dem som fick uppehållstillstånd enligt direktivet är kvar i Sverige. Hösten 2023 gjorde Röda Korset en enkät bland ukrainare som beviljats skydd i Sverige som besvarades av 374 personer. Enkäten gör det tydligt att många har svårt att få dagersättningen att räcka till för det mest nödvändiga, särskilt svårt är det för personer med barn. Dagersättningen ligger idag på 71 kronor om dagen vilket är lägst i Norden, och har inte reglerats uppåt sedan 1994. Ersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar samt utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel. 

– En stor andel av de flyktingar vi möter idag lever i stor utsatthet. Barn som kommer till våra verksamheter är hungriga, pengarna räcker inte till mat och mediciner. Vi möter mammor som sparar i två veckor för att kunna köpa ett äpple, som återanvänder blöjor och väljer att åka tillbaka till Ukraina för att situationen i Sverige är för svår. Det är positivt att regeringen vill att ukrainska flyktingar på sikt ska kunna folkbokföras men vi vill betona att situationen för många är akut, säger Anders Pedersen, tillförordnad generalsekreterare för Svenska Röda Korset 

Sammantaget visar enkäten på brister i Sveriges generella mottagande av människor på flykt, där ett exempel är tillgången till vård och tandvård. Ett hinder kan vara att vården inte bedöms rymmas inom ramen för vård som inte kan anstå, där ett exempel är vård i livets slutskede som inte alltid bedöms vara ett vårdbehov som ges till flyktingar. Det förekommer dock även andra strukturella hinder, utan personnummer kan en person inte logga in bokningssystem, boka tider via telesvar eller läsa sin journal. Bara 22 procent av svarande uppger att de har tillgång till psykologiska stödtjänster trots att många uppger att de mår dåligt. 

– När du ringer till sjukhusavdelningen är det en robot som svarar och det är svårt utan kunskaper i svenska. Men även om du förstår vilken knapp du ska trycka på ber de dig att ange ett personnummer, vilket ukrainska flyktingar inte har, säger en person som besvarat enkäten 

Generellt verkar ukrainare i Sverige vara ganska nöjda med sitt boende och många uttrycker en tacksamhet över att ha tak över huvudet. Enkätens resultat stämmer dock väl med den bild som forskningen visar; att trångboddhet och tillfälligt boende påverkar psykisk välmående negativt och orsakar konflikter.  

– Det är för lite utrymme, jag och mina två barn, 10 och 12 år, har inte ens plats att ställa ett skåp, vi förvarar saker i resväskor och kassar. Barnen har ingenstans att leka och studera, det finns inget ledigt utrymme att koppla av, säger en person som besvarat enkäten 

Inför vårändringsbudgeten uppmanar Röda Korset regeringen att tänka om och höja dagersättningen för alla asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, till nivån för försörjningsstöd. Regeringen bör också så snart som möjligt möjliggöra folkbokföring för de personer som omfattas av massflyktsdirektivet och säkerhetsställa att rätten till vård upprätthålls. 

Bakgrund
Svenska Röda Korset har lång erfarenhet att möta flyktingar och skyddsbehövande. I dagsläget finns Röda Korset på plats i 149 kommuner med olika typer av verksamheter för målgruppen. Under 2022 gav Röda Korset hjälp eller stöd på ankomstplatser eller boenden vid 29 000 tillfällen.  

Hösten 2023 gjorde Röda Korset en enkät bland ukrainska skyddsbehövande som beviljats skydd i Sverige under massflyktsdirektivet i syfte att ta del av deras erfarenheter. Enkäten besvarades av 374 personer som kommit i kontakt med Röda Korsets verksamheter. Resultatet sammanfattas i rapporten Massflyktsdirektivet- två års mottagande av ukrainska flyktingar i Sverige. Enkätresultaten tillsammans med interna data och djupintervjuer med frivilliga och tjänstepersoner ligger till grund för den bild Röda Korset kan ge av hur mottagandet fungerar för de ukrainare som har fått tillfälligt skydd i Sverige under de senaste två åren. 

Kontakter

Följ Röda korset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Röda korset

Röda Korset och ICA i gemensam satsning för att öka svenskarnas hemberedskap18.9.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

ICA har under 30 år stöttat Röda Korsets verksamhet i Sverige. Nu gör man en gemensam satsning under beredskapsveckan den 23-29 september för att stärka den civila beredskapen i Sverige. Röda Korset kommer vara närvarande i hundratals ICA-butiker över hela landet under veckan för att informera om hur och varför man ska vara krisredo. Under parollen “Bli krisredo med oss!” syftar satsningen till att stärka allmänhetens kunskap och med det även Sveriges civila beredskap.

Ny undersökning: Sämre krisberedskap i hushåll med låg inkomst11.9.2024 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

En ny novusundersökning, utförd på uppdrag av Röda Korset, visar att svenskarna är bättre rustade för samhällskriser nu än för tre år sedan. Nära sex av tio uppger att de har gjort förberedelser hemma för att klara av en kris – en mer än fördubbling jämfört med en liknande undersökning från 2021. Samtidigt visar undersökningen på betydande skillnader i beredskapen beroende på inkomst och utbildningsnivå.

3 200 anhöriga saknas av personer i Sverige30.8.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Krig, konflikter och katastrofer fortsätter att orsaka svåra och långvariga humanitära konsekvenser, bland annat att familjer splittras och förlorar kontakten med varandra. Det kan drabba personer på flykt till Sverige eller personer från olika diasporor som utgör Sveriges befolkning. Just nu saknar drygt 900 personer i Sverige information om vad som hänt 3 200 anhöriga i utlandet. Många familjer lever med den känslomässiga pressen det innebär att inte veta vad som hänt. Samtidigt ställs anhöriga ofta inför flera olika juridiska, ekonomiska och sociala utmaningar som de måste hantera för att kunna gå vidare i livet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye