Ny rapport: Den ekonomiska situationen för ukrainska flyktingar i Sverige är akut

I mars 2022, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, aktiverades EU:s massflyktsdirektiv för första gången sedan det antogs 2001. Det har nu gått två år, kriget pågår fortfarande och många av dem som fick uppehållstillstånd enligt direktivet är kvar i Sverige. Hösten 2023 gjorde Röda Korset en enkät bland ukrainare som beviljats skydd i Sverige som besvarades av 374 personer. Enkäten gör det tydligt att många har svårt att få dagersättningen att räcka till för det mest nödvändiga, särskilt svårt är det för personer med barn. Dagersättningen ligger idag på 71 kronor om dagen vilket är lägst i Norden, och har inte reglerats uppåt sedan 1994. Ersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar samt utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel. 

– En stor andel av de flyktingar vi möter idag lever i stor utsatthet. Barn som kommer till våra verksamheter är hungriga, pengarna räcker inte till mat och mediciner. Vi möter mammor som sparar i två veckor för att kunna köpa ett äpple, som återanvänder blöjor och väljer att åka tillbaka till Ukraina för att situationen i Sverige är för svår. Det är positivt att regeringen vill att ukrainska flyktingar på sikt ska kunna folkbokföras men vi vill betona att situationen för många är akut, säger Anders Pedersen, tillförordnad generalsekreterare för Svenska Röda Korset 

Sammantaget visar enkäten på brister i Sveriges generella mottagande av människor på flykt, där ett exempel är tillgången till vård och tandvård. Ett hinder kan vara att vården inte bedöms rymmas inom ramen för vård som inte kan anstå, där ett exempel är vård i livets slutskede som inte alltid bedöms vara ett vårdbehov som ges till flyktingar. Det förekommer dock även andra strukturella hinder, utan personnummer kan en person inte logga in bokningssystem, boka tider via telesvar eller läsa sin journal. Bara 22 procent av svarande uppger att de har tillgång till psykologiska stödtjänster trots att många uppger att de mår dåligt. 

– När du ringer till sjukhusavdelningen är det en robot som svarar och det är svårt utan kunskaper i svenska. Men även om du förstår vilken knapp du ska trycka på ber de dig att ange ett personnummer, vilket ukrainska flyktingar inte har, säger en person som besvarat enkäten 

Generellt verkar ukrainare i Sverige vara ganska nöjda med sitt boende och många uttrycker en tacksamhet över att ha tak över huvudet. Enkätens resultat stämmer dock väl med den bild som forskningen visar; att trångboddhet och tillfälligt boende påverkar psykisk välmående negativt och orsakar konflikter.  

– Det är för lite utrymme, jag och mina två barn, 10 och 12 år, har inte ens plats att ställa ett skåp, vi förvarar saker i resväskor och kassar. Barnen har ingenstans att leka och studera, det finns inget ledigt utrymme att koppla av, säger en person som besvarat enkäten 

Inför vårändringsbudgeten uppmanar Röda Korset regeringen att tänka om och höja dagersättningen för alla asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, till nivån för försörjningsstöd. Regeringen bör också så snart som möjligt möjliggöra folkbokföring för de personer som omfattas av massflyktsdirektivet och säkerhetsställa att rätten till vård upprätthålls. 

Bakgrund
Svenska Röda Korset har lång erfarenhet att möta flyktingar och skyddsbehövande. I dagsläget finns Röda Korset på plats i 149 kommuner med olika typer av verksamheter för målgruppen. Under 2022 gav Röda Korset hjälp eller stöd på ankomstplatser eller boenden vid 29 000 tillfällen.  

Hösten 2023 gjorde Röda Korset en enkät bland ukrainska skyddsbehövande som beviljats skydd i Sverige under massflyktsdirektivet i syfte att ta del av deras erfarenheter. Enkäten besvarades av 374 personer som kommit i kontakt med Röda Korsets verksamheter. Resultatet sammanfattas i rapporten Massflyktsdirektivet- två års mottagande av ukrainska flyktingar i Sverige. Enkätresultaten tillsammans med interna data och djupintervjuer med frivilliga och tjänstepersoner ligger till grund för den bild Röda Korset kan ge av hur mottagandet fungerar för de ukrainare som har fått tillfälligt skydd i Sverige under de senaste två åren.