Byggkris i Sverige. Vad kan vi göra?

Varför har vi fått en byggkris i Sverige?

Vi har på kort tid fått helt andra makroekonomiska förutsättningar. Det gäller inte bara Sverige utan i hela världen. De snabba räntehöjningarna har helt förändrat förutsättningarna för bostadsbyggande. Det har också gjort att hela bostadsmarknaden blivit mindre rörlig då många blivit avvaktande i väntan på att förutsättningarna ska vända till det bättre igen. I många kommuner har det dessutom uppstått vakanser i befintligt bostadsbestånd. Jag tror att det beror på en lägre befolkningstillväxt men också på att många är försiktiga och avvaktar att flytta eller flytta hemifrån om man är ung.

Mitt i de här kraftigt förändrade förutsättningarna har vi också haft en kostnadskris att hantera. Allt detta har förstås slagit hårt mot bostadsbyggandet som gått från en nivå på 60 - 70 000 påbörjade bostäder per år till att vara nere runt 20 000 bostäder. Det slår förstås också väldigt hårt mot många entreprenörer. Jag tror att det är en överhängande risk för att vi får en förvärrad bostadsbrist i många städer om några år när nästan alla drar i handbromsen just nu. Stångåstaden är ett av de bostadsbolag som lyckats hålla igång en hög produktionstakt. Det kan vi göra tack vare stark finansiell ställning, låg belåning och att vi verkar i en stark kommun. Men vi och alla andra städer behöver reformer och bättre förutsättningar för att vi ska klara av både bostadsförsörjning och nödvändiga renoveringar de kommande åren.

Uppdaterad Byggagenda från Sveriges Allmännyttas byggherreråd

Vad kan vi göra för att förbättra förutsättningarna? Jag är själv ordförande i Sveriges Allmännyttas Byggherreråd där vi arbetar för bättre förutsättningar för att bygga nytt och renovera. För några år sedan tog vi fram en agenda för ökat bostadsbyggande med ett antal förslag på vad som behöver göras för att både snabba på processerna och för att pressa kostnaderna. Just nu är vi mitt inne i ett arbete med att uppdatera byggagendan. Många stora strukturfrågor kommer garanterat att vara kvar.

Vilka åtgärder skulle göra skillnad?

Det finns några stora strukturåtgärder som jag tror skulle kunna göra skillnad på riktigt. Jag har skrivit om några tidigare och vill gärna lyfta fram dem igen:

• Undanta allmännyttiga bostadsbolag från LOU

Frågan om att undanta allmännyttiga bostadsbolag från LOU är fortfarande högaktuell. En statlig utredning konstaterade för ett par år sedan att LOU fördyrar med ca 10%. Under 2023 investerade bara Stångåstaden 1,1 mdr i nyproduktion och ombyggnad. Om utredningen stämmer är bara vår fördyring över 100 mkr per år.

• Lägg moms på bostadshyror

Genom att införa en låg momssats på 6% på bostads- och lokalhyror och samtidigt ge full avdragsrätt för all ingående moms skulle kostnaderna för både drift och investeringar kunna sänkas drastiskt. I ett byggprojekt består nästan 20% av den totala produktionskostnaden av moms. Det skulle dessutom förenkla administrationen av moms i fastighetsbranschen som är väldigt krånglig.

• Inför typgodkännande av standardiserade hus

Ett hus som uppfyller alla lagkrav borde rimligen få byggas i alla Sveriges kommuner. Så är det inte idag. Om vi inför ett typgodkännande av standardiserade hus skulle detta vara möjligt. Det skulle förhindra möjligheten att ställa olika typer av särkrav som fördyrar och även bidra till industriell produktion som kan pressa kostnaderna.

• Skapa flexibla detaljplaner

När vi pratar byggnation i Byggherrerådet och diskuterar vad som driver kostnad är det väldigt tydligt att frågan om hur detaljplaner utformas är väldigt avgörande för hur vi kan påverka kostnaden för vår bostadsproduktion. Att få en möjlighet till friare och mer flexibla detaljplaner som håller över tid skulle kunna få stor påverkan på byggkostnaderna i våra projekt. Flexiblare detaljplaner förbättrar också möjligheterna till mer industriell produktion.

• Uppgraderade bostadsbidrag/bostadstillägg

En fråga jag får ibland är vad jag tror om olika typer av investeringsstöd för att få fram billigare eller, kanske bättre uttryckt, mer prisvärda bostäder. Om stöden är bra eller inte beror förstås på hur de utformas och jag säger inte att det är fel åtgärd. Man bör ändå fundera över var pengarna gör mest nytta.

Vi har valt en väg i Sverige som skiljer sig från resten av Europa med vår affärsmässiga allmännytta. Alla andra länder har olika varianter på social housing. Vi har starka bostadsbolag som står på egna ben där alla är välkomna att bo. Sedan har vi valt att subventionera hushållen med bostadsbidrag istället för att subventionera bostadsbolag och projekt som man gör i andra länder. Hela systemet med bostadsbidrag har dock urholkats kraftigt de senaste decennierna och skulle behöva uppgraderas. Jag tror att uppgraderat system för bostadsbidrag skulle kunna bli mer träffsäkert än olika typer av investeringsstöd.

Det finns förstås inga enkla lösningar på frågan kring hur vi får till ett ökat bostadsbyggande. Jag är dock säker på att om ovanstående förändringar genomfördes så skulle det drastiskt förbättra möjligheterna i både bygga nytt och renovera.

Fredrik Törnqvist
VD, AB Stångåstaden

LinkedIn: Fredrik Törnqvist

Jag hoppas med mina blogginlägg bidra till en ökad förståelse för vår verksamhet och vad vi som bostadsbolag bidrar med till att göra samhället och Linköping i synnerhet till en bättre stad att bo och leva i. Har du tips och idéer vad jag borde ta upp så tveka inte att ta en kontakt med mig via LinkedIn.