Naturrestaurering: Ny lag ska återställa 20 procent av EU:s land och hav
Målen i EU:s nya lag är att återställa minst 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030 och alla ekosystem som behöver restaureras senast 2050.
- Ny lista över miljöbrott ska innefatta olaglig handel med timmer och utarmning av vattenresurser
- Enskilda brott kan ge upp till tio års fängelse
- Företag kan få böter på upp till 5 procent av sin globala omsättning eller 40 miljoner euro
- Miljöbrott är den fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen
EU:s lag om restaurering av natur är en överenskommelse med medlemsländerna som ska återställa skadade ekosystem i alla EU-länder, göra så att EU når sina mål både för klimatet och den biologiska mångfalden, samt stärka livsmedelstryggheten.
För att nå EU:s övergripande mål måste medlemsländerna återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som den nya lagen täcker (allt från skogar, gräsmarker och våtmarker till floder, sjöar och korallbäddar) från dåligt till gott skick senast 2030. Målet ska sedan breddas till 60 procent fram till 2040 och till 90 procent fram till 2050. Parlamentets håller fast vid att det är Natura 2000-områdena som EU-länderna bör prioritera fram till 2030. Så snart dessa områden är i gott skick måste EU-länderna se till att de inte försämras väsentligt igen. EU-länderna ska också anta egna nationella restaureringsplaner där de i detalj beskriver hur de målen ska uppnås.
Jordbruksekosystem
För att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen måste EU-länderna göra framsteg när det gäller två av de här tre indikatorerna: indexet för gräsmarksfjärilar, andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald och lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark. Även insatser för att förbättra indexet för vanliga jordbruksfåglar måste till, eftersom fåglar är ett bra mått på hur det står till med den biologiska mångfalden.
Återställande av dikade torvmarker är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen inom jordbrukssektorn. Därför ska EU-länderna nu återställa minst 30 procent av de dikade torvmarkerna (minst en fjärdedel ska återvätas) senast 2030, 40 procent fram till 2040 och 50 procent fram till 2050 (där minst en tredjedel ska återvätas). Återvätningen blir även framöver frivillig för jordbrukare och privata markägare.
I lagen finns även en nödbroms, något som parlamentet har begärt. Den ska se till att målen för jordbruksekosystemen kan läggas åt sidan under särskilda omständigheter om de skulle minska jordbruksmarken så mycket att en tillräcklig livsmedelsproduktion för EU:s konsumenter inte kan garanteras.
Andra ekosystem
Lagen kräver också att en stigande trend uppnås för andra indikatorer i skogsekosystem och att ytterligare tre miljarder träd planteras. Medlemsländerna måste också återställa minst 25 000 km vattendrag till fritt flödande vattendrag och se till att det inte sker någon nettoförlust i landets totala yta av urbana grönområden och trädtäckning i stadsområden.
Citat
Efter omröstningen sa föredraganden César Luena (S&D, Spanien) så här: ”Den här dagen är en viktig dag för Europa: Vi går från att skydda och bevara naturen till att återställa den. Den nya lagen hjälper oss också att genomföra många av våra internationella miljöåtaganden. Förordningen återställer skadade ekosystem samtidigt som vi tar hänsyn till jordbruket genom att ge medlemsländerna manöverutrymme. Jag vill tacka forskarna för de vetenskapliga bevisen i kampen mot klimatförnekelse och de unga för att de påminner oss om att det varken finns någon planet B eller plan B.”
Nästa steg
Överenskommelsen med medlemsländerna antogs med 329 röster för, 275 röster emot och 24 nedlagda röster. Den måste nu också antas av rådet. Därefter kan den offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.
Bakgrund
Över 80 procent av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick. Den 22 juni 2022 föreslog EU-kommissionen en lag om restaurering av natur som ska bidra till en långsiktig återhämtning av skadad natur i EU:s land- och havsområden. Med den ska EU kunna uppnå sina mål för klimatet och den biologiska mångfalden, men också EU:s internationella åtaganden, inte minst FN:s globala Kunming–Montreal-ram för biologisk mångfald. Enligt kommissionen ger den nya lagen betydande ekonomiska fördelar: Varje investerad euro ska kunna ge minst 8 euro tillbaka.
Den här lagstiftningen är ett svar på vad medborgarna förväntar sig när det gäller skydd och återställande av den biologiska mångfalden, landskapen och haven enligt vad som framgår av förslagen 2.1, 2.3, 2.4 och 2.5 i slutsatserna från konferensen om Europas framtid.
Mer information
- Videoklipp: presskonferens med föredraganden (27.02.2024)
- Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (27.02.2024)
- Videoinspelning med debatten i plenum (26.02.2024)
- Pressmeddelande: ”Parlamentet stödjer strängare påföljder för miljöbrott (21.03.2023)
- Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen
- Tidtabell för lagstiftningståget
- Europaparlamentets utredningstjänst: ”Skydd för miljön genom straffrätten” (23.06.2022)
- Europaparlamentets multimediecenter: ljud- och bildmaterial för journalister
Kontakter
Tiia MustonenPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:08-562 444 54Tel:0709-989 627tiia.mustonen@ep.europa.euViktor AlmqvistPressansvarig, Europaparlamentets presstjänst i Bryssel
Tel:(+32) 2 28 31834Tel:(+32) 470 88 29 42viktor.almqvist@ep.europa.euOm oss
Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.
Följ Europaparlamentet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet
Påmminnelse: Pressträff den 7 februari inför plenarsessionen6.2.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Välkommen till en digital pressträff med Europaparlamentarikerna Heléne Fritzon (S) och Karin Karlsbro (L) den 7 februari kl. 08.30. Vi går igenom de viktigaste frågorna inför kommande veckas plenarsession den 10-13 februari.
Pressinbjudan: Tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina27.1.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Den 18 februari uppmärksammar vi treårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Talare är Göran von Sydow, direktör på Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps); Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm; och överstelöjtnant Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare vid Mannheimer Swartling. Välkommen!
Parlamentet delar ut Sacharovpriset till Edmundo González Urrutia och María Corina Machado17.12.2024 14:38:19 CET | Pressmeddelande
På tisdagen delade talman Roberta Metsola ut Sacharovpriset 2024 till Edmundo González Urrutia och María Corina Machado från Venezuela under en ceremoni i Strasbourg.
Översikt av plenarsammanträdet 16-19 december i Strasbourg16.12.2024 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sessionsinfo 16-19 december 2024, plenarsammanträde i Strasbourg.
Påminnelse: Pressträff den 22 november inför plenarsession21.11.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Välkommen till en digital pressträff med Europaparlamentarikerna Hanna Gedin (V) och Tomas Tobé (M) den 22 november kl. 10.00. Vi går igenom de viktigaste frågorna inför kommande veckas plenarsession den 25-28 november.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum