Miljöbrott: Parlamentet antar lång lista med brott och påföljder
På tisdagen antog Europaparlamentet nya regler om miljöbrott och straff för dem som begår dem.
- Ny lista över miljöbrott ska innefatta olaglig handel med timmer och utarmning av vattenresurser
- Enskilda brott kan ge upp till tio års fängelse
- Företag kan få böter på upp till 5 procent av sin globala omsättning eller 40 miljoner euro
- Miljöbrott är den fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen
Det nya direktivet, som parlamentet och rådet kom överens om den 16 november 2023, antogs med 499 röster för, 100 röster emot och 23 nedlagda röster. Bland de brott som räknas upp finns olaglig handel med timmer, utarmning av vattenresurser, allvarliga brott mot EU:s kemikalielagstiftning och utsläpp av föroreningar från fartyg. Parlamentet var noga med att vissa allvarliga brott skulle klassas som ”kvalificerade brott”, det vill säga medföra allvarligare påföljder. Orsakande av stora skogsbränder eller vitt spridda luft-, vatten- eller markföroreningar räknas till exempel som kvalificerade brott om det leder till att ett ekosystem förstörs. I det fallet kan brottet jämföras med miljömord.
Straff – fängelse eller böter
Miljöbrott som begås av individer och företrädare för ett företag kan leda till fängelse, beroende på hur långvariga, allvarliga och reversibla skadorna är. Kvalificerade brott kan ge åtta år i fängelse – tio år om de orsakar någons död. De andra brotten kan ge upp till fem års fängelse.
Alla förövare är skyldiga att återställa den skadade miljön och kompensera skadorna. Böter kan också komma i fråga. För företag kan bötesbeloppet uppgå till tre eller fem procent av deras årliga globala omsättning, alternativt 24 eller 40 miljoner euro beroende på brottets art. EU-länderna kommer själva att kunna bestämma om de vill lagföra ett brott som inte ägt rum på landets territorium.
Medlemsländerna ska anordna utbildningar och samla in data
Parlamentet insisterade på att visselblåsare som avslöjar miljöbrott måste stödjas i rättsprocesserna. Ledamöterna ville också att EU-länderna ska anordna riktad utbildning i dessa frågor för poliser, domare och åklagare, och att de ska förbereda nationella strategier och organisera medvetandehöjande kampanjer mot miljöbrott. De data som EU-ländernas regeringar samlar in om miljöbrott bör bidra till en bättre hantering av frågan. EU-kommissionen ska också uppdatera listan regelbundet, med hjälp av dessa data.
Citat
Efter omröstningen i plenum sa Antonius Manders (EPP, Nederländerna), som varit föredragande för ärendet i Europaparlamentet, så här: ”Det är dags att vi börjar bekämpa gränsöverskridande brott på EU-nivå, med harmoniserade och avskräckande sanktioner för att förhindra miljöbrott. Enligt den här överenskommelsen är det förorenarna som får betala. Dessutom är det ett stort steg i rätt riktning att när ett företag förorenar är det inte bara företaget självt utan även personer i ledande ställning som hålls ansvariga. I och med införandet av en aktsamhetsplikt går det inte att gömma sig bakom tillstånd eller kryphål i lagstiftningen.”
Nästa steg
Direktivet träder i kraft 20 dagar efter det att det har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. Sedan har medlemsländerna två år på sig att införliva det i sin nationella lagstiftning.
Bakgrund
Miljöbrott är den fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen. Vid sidan av narkotika, vapen och människohandel är det en av de största inkomstkällorna i den organiserade brottsligheten. EU-kommissionen presenterade i december 2021 ett förslag om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, för att göra någonting åt ökningen av miljöbrott.
En presskonferens med föredraganden kommer att äga rum tisdagen den 27 februari klockan 14.00.
Mer information
- Videoklipp: presskonferens med föredraganden (27.02.2024)
- Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (27.02.2024)
- Videoinspelning med debatten i plenum (26.02.2024)
- Pressmeddelande: ”Parlamentet stödjer strängare påföljder för miljöbrott (21.03.2023)
- Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen
- Tidtabell för lagstiftningståget
- Europaparlamentets utredningstjänst: ”Skydd för miljön genom straffrätten” (23.06.2022)
- Europaparlamentets multimediecenter: ljud- och bildmaterial för journalister
Kontakter
Tiia MustonenPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:08-562 444 54Tel:0709-989 627tiia.mustonen@ep.europa.euViktor AlmqvistPressansvarig, Europaparlamentets presstjänst i Bryssel
Tel:(+32) 2 28 31834Tel:(+32) 470 88 29 42viktor.almqvist@ep.europa.euOm oss
Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.
Följ Europaparlamentet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet
Ledamöterna i Europaparlamentets utskott19.7.2024 09:40:34 CEST | Pressmeddelande
På fredagen tillkännagavs vilka ledamöter som kommer att sitta i parlamentets utskott och underutskott under den tionde mandatperioden.
Parlamentet väljer om Ursula von der Leyen till EU-kommissionens ordförande18.7.2024 14:33:11 CEST | Pressmeddelande
På torsdagen valde Europaparlamentet om Ursula von der Leyen till ordförande för EU-kommissionen. Hon fick 401 röster i en sluten omröstning.
Ny kommissionsordförande: debatt med Ursula von der Leyen18.7.2024 13:03:39 CEST | Pressmeddelande
På torsdagen redogjorde Ursula von der Leyen för sina prioriteringar om hon blir omvald till kommissionsordförande, följt av en debatt i plenum. Den slutna omröstningen inleds klockan 13.00.
Det nyvalda Europaparlamentet bekräftar sitt starka stöd för Ukraina17.7.2024 13:08:17 CEST | Pressmeddelande
På onsdagen bekräftade Europaparlamentet sin ståndpunkt om att EU måste fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs för att säkerställa landets seger i kriget mot Ryssland.
Roberta Metsola omvald som Europaparlamentets talman16.7.2024 13:32:06 CEST | Pressmeddelande
På tisdagen valde ledamöterna om Roberta Metsola (EPP, Malta) till Europaparlamentets talman fram till 2027. Hon fick 562 röster i den första valomgången.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum