Tillgången till länets hälso- och sjukvård upplevs som god

I Örebro län har 77 procent av invånarna stort förtroende för sjukhusen, medan endast 58 procent av länsborna har högt förtroende för vårdcentralerna. Förtroendet har dock fortsatt att sjunka något sedan pandemiåren då förtroendet var som högst i såväl länet som i riket som helhet.

När det kommer till andelen som anser att det är rimliga väntetider till vård och behandling på sjukhusen respektive till besök på vårdcentralerna anser 46 respektive 60 procent att så är fallet. Vid mätningen 2022 var andelen som bedömde väntetiderna som rimliga 48 respektive 66 procent.

– Det känns bra att våra patienter och övriga länsinvånare fortsatt litar på vår organisation och att de känner tilltro till den hälso- och sjukvård vi erbjuder. Trots att förtroendet för hälso- och sjukvården är fortsatt högt ligger det ändå på lägre nivåer än under pandemin, då förtroendet gick kraftigt uppåt. Att inte alla är nöjda med väntetiderna är också fullt förståeligt. Samtidigt handlar tillgång till vård inte bara om väntetider, utan också om saker som kontinuerlig information från vården under pågående behandlingar och hjälp med egenvård, säger Behcet Barsom (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Örebro län.

Uppskattade webbtjänster

När det kommer till 1177 Vårdguidens e-tjänster är länets invånare mycket positiva till att använda dessa. Åtta av tio, 81 procent, är positiva till att boka besök, läsa sin journal eller förnya recept via webben. Knappt hälften, 47 procent, är också mycket/ganska positiva till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik medan 56 procent svarar att de är positiva till större möjligheter att kunna vårdas hemma med stöd av digital teknik.

Majoriteten är positiva till diskussion om levnadsvanor

Omkring åtta av tio länsbor instämmer i påståendet att det är positivt att diskutera sina levnadsvanor med läkare eller annan vårdpersonal. Det kan handla om kost, motion, tobak och alkohol.

Utdrag ur undersökningen med riksgenomsnittet i parentes:

• 86 procent instämmer helt/delvis i påståendet om att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver (84 procent)
• 64 procent känner mycket/ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sin region (61 procent)
• 77 procent känner mycket/ganska stort förtroende för sjukhusen i sin region (70 procent)
• 58 procent känner mycket/ganska stort förtroende för vårdcentralerna i sin region (61 procent)
• 46 procent instämmer helt/delvis i påståendet att det är rimliga väntetider till besök och behandling på sjukhus i sin region (48 procent)
• 60 procent instämmer helt/delvis i påståendet att det är rimliga väntetider till besök på vårdcentralen i sin region (63 procent)
• 81 procent är mycket/ganska positiva till att använda 1177 vårdguidens e-tjänster (78 procent)
• 47 procent är mycket/ganska positiva till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik (46 procent)
• 56 procent är mycket/ganska positiva till större möjligheter att kunna vårdas hemma med stöd av digital teknik (57 procent)
• 79 procent instämmer helt/delvis i påståendet att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar deras levnadsvanor med dem (80 procent)

Fakta Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som avser att fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård. Datainsamlingen för 2023 års undersökning har genomförts under två perioder, 5–18 maj samt 3–17 oktober 2023.  Sammanlagt har drygt 54 500 personer över hela landet svarat på enkäten, varav drygt 1000 personer i vårt län.

Kontakt

Behcet Barsom, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, telefon:073-077 77 36

Martin Gunnarsson, områdeschef specialiserad vård, telefon: 019-602 49 03