Kyrkans kulturarv – älskat och hotat

Såväl i städer som på landsbygden är det sällan långt till en kyrka. Hela landet är indelat i församlingar och i varje församling finns det minst en, och i många fall flera, kyrkobyggnader. Kyrkorna är platser för människor att samlas i glädje och sorg. Här har bröllop och dop firats och här har nära och kära vigts till den sista vilan. I kyrkorna har församlingsbor samlat till bön och gudstjänst i helg och vardag, lika väl som vid samhällskriser och i orostider. Så har det varit i generationer, på vissa platser i snart 1000 år. 

Snöstorps rundkyrka

I hela landet finns 3.400 kyrkobyggnader och av dessa ligger 371 i Göteborgs stift (Bohuslän, Halland och Sydvästra delen av Västergötland). Alla är unika på sitt sätt. En av dessa kyrkor är Snöstorps kyrka i södra Halland. Kyrkan uppfördes 1883 efter ritningar av arkitekten Emil Langlet. Kyrkan är en av Göteborgs stifts fyra centralkyrkor, och 1 av tre som ritats av Langlet. Förutom att vara en ovanlig centralkyrka är Snöstorps kyrka också känd för att ha en välbevarad exteriör. 

Snöstorps kyrka är sexsidig med lika många tvärarmar mellan vilka trapptorn är inskjutna. Den gula tegelfasaden är dekorerad med nyromanska arkitekturelement. Gavlarna har stora rundfönster och lanterninöverbyggnadens sidor har trekopplade rundbågiga fönster av gjutjärn. I fasaden finns änglahuvuden gjutna i cement och hela byggnaden kröns av ett centralt klocktorn med spira. Allt i en stilblandning som är typisk för arkitekten Emil Langlet. 

Urholkad kyrkoantikvarisk ersättning

När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska tilldelas så kallad Kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) genom statens årliga budgetbeslut i riksdagen. Den kyrkoantikvariska ersättningen ska kompensera Svenska kyrkan för de överkostnader som uppstår vid vård och underhåll och för de begränsningar i nyttjanderätten som kulturmiljölagen medför. Denna ersättning har år efter år urholkats på ett sätt som nu nått smärtgränsen.

Sedan 2009 har den årliga nivån på den kyrkoantikvariska ersättningen legat kvar på 460 miljoner kronor, utan uppräkning för vare sig inflation eller förhöjt kostnadsläge. Omräknat motsvarar den ursprungliga nivån (som sattes 1996) på 460 miljoner kronor över 700 miljoner i dagens penningvärde. 

Underhållsskulden växer

Bara i Göteborgs stift söker församlingarna varje år stöd för långt mer än de medel som finns tillgängliga. För perioden 2021-2024 var siffran 547 miljoner i sökta medel, att jämföra med utdelat belopp på 255 miljoner. Underhållsskulden växer, med risk för skador och mer kostsamma insatser längre fram. 

Renoveringen av tak och toureller på Snöstorps kyrka har kostat drygt 18 miljoner kronor. Med 75 % i KAE blev kostnaden för församlingen drygt 4 miljoner. Till detta kom 1,5 miljoner för renovering av fönster, som ansågs angeläget att göra i samband med takrenoveringen. Efter beviljande av KAE fördelat över flera år tillkom fördyrningar under pågående arbete. Röta i konstruktion upptäcktes samt specialkrav på utförande gällande målning av kopparplåt från länsstyrelsen.

Ett gemensamt ansvar

Om inte staten tar sitt ansvar riskerar Sveriges största sammanhängande kulturarv, ett kulturarv som tillhör oss alla, att förfalla. Därför har Svenska kyrkan tagit fram ett konkret och hållbart förslag som tillställts våra riksdagsledamöter: höj den kyrkoantikvariska ersättningen successivt från dagens nivå på 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027 och inflationsskydda anslaget. Det kyrkliga kulturarvet är ett gemensamt ansvar.

För mer information:

Snöstorps församling:
Kyrkoherde Anna-Maria Carlwe, 035-17 97 02, anna-maria.carlwe@svenskakyrkan.se
Projektledare Kjell Helgesson, 035192403, kjell.helgesson@svenskakyrkan.se  

Kontaktuppgifter till övriga församlingar i Göteborgs stift:
https://www.svenskakyrkan.se/sokforsamling

Övriga frågor till Göteborgs stift:
pressekreterare Torgny Lindén, 070-633 12 87, torgny.linden@svenskakyrkan.se