Vägkartan – för post, samfärdsel och hemliga agenter

Redan i 1643 års instruktion för Lantmäteriets geografiska kartläggning var vägar en viktig detalj, liksom för militära behov. Det var angeläget att veta vägarnas sträckning och längd, liksom placeringen av skjutshåll och gästgiverier för såväl samfärdsel och postgång som för militära behov.

Under senare delen av 1600-talet upprättades en del vägkartor för län och härader som förutom landsvägarna också redovisade städer, kyrkor, säterier, post- och gästgivargårdar, byar och hemman längs vägarna.

I städerna inrättades postdepåer som lokalbefolkningen kunde besöka för att hämta post samt ta del av nyheter och förordningar. År 1688 fanns det postkontor i varje stad i Sverige, totalt 78 stycken. Postmästaren i Stockholm var generalpostmästare. Han var samtidigt chef för den svenska underrättelsetjänsten, med agenter i främmande länder som rapporterade utländsk verksamhet direkt till honom.

Från 1700-talets början finns en del vägkartor som upprättats i samband med att nya postvägar kom till. År 1730 ålades lantmäteriet, på kunglig befallning, att utarbeta nya kartor över allmänna lands- och postvägar i Sverige och Finland. De följande åren upprättades sådana kartor för 17 län. Kartorna renritades i det centrala lantmäterikontoret åren 1735 - 1742, där de fortfarande förvaras inbundna i en volym: ”Chartebok öfwer Landswägarna uti Swea och Göta Riken förfärdigad wid Kongl. Lantmätericontoiret”.

Vill du se fler gamla kartor? I Lantmäteriets e-tjänst Historiska kartor finns över en miljon digitaliserade historiska kartor som är gratis att ladda ner.

Söktips för vägkartor: Gå till Lantmäteriets historiska kartor. Klicka sedan på ”Sök Översiktliga Kartor” och markera alternativet ”Udda kartserier och atlaser över städer från Lantmäteristyrelsens arkiv” och välj sedan ”Vägkartor” i menyn till vänster.