Över 60 procent av socialsekreterarna hotade

En undersökning gjord av Akademikerförbundet SSR bland socialsekreterare som arbetar i utsatta områden visar att 66 procent av socialsekreterarna har utsatts för hot i sitt arbete, närmare en av fem hotas återkommande i sitt arbete. Desinformationskampanjen mot socialtjänsten, den så kallade LVU-kampanjen, har förvärrat situationen. Hela 36 procent uppger att de känt sig hotade med anledning av LVU-kampanjen och 20 procent av socialsekreterarna i utsatta områden har övervägt att byta jobb till följd av den.

– Desinformationskampanjen och återkommande hot mot socialsekreterare har gjort våra medlemmars vardag otrygg. Det är ett svek både mot de anställda och de barn som inte får rätt hjälp när socialnämnden inte vågar ingripa, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR konstaterar att både staten och kommunernas jobb för att skydda socialtjänsten från hot och våld inte är tillräckligt. 290 kommuner har ett ansvar att hantera detta men stödet från staten och från Sveriges kommuner och regioner (SKR) brister.  Ytterst är det ett angrepp på den svenska rättsstaten

– Ett hotfullt klimat måste bemötas. Det görs bäst när socialtjänsten har resurser att arbeta förebyggande, med tidiga insatser och uppföljning. Detta långsiktiga arbete hotas att prioriteras bort när socialtjänsten också drabbas av neddragningar. Vi kräver en trygghetskommission för socialtjänsten, säger Heike Erkers.

Socialnämnden har möjlighet att få stöd av Polismyndigheten för att genomföra beslut, exempelvis vid hembesök och omhändertagande av barn. Om det finns behov av skydd i samband med besök har polisen möjlighet att närvara enligt polislagen. 23 procent av socialsekreterarna har inte fått detta stöd när de behövt det trots den stora hotbilden.

– Vi kräver att regeringen säkerställer att polisen alltid prioriterar att åka med socialtjänsten när det behövs. Risken är annars att socialtjänsten inte vågar ingripa. Det handlar både om socialsekreterarnas arbetsmiljö och att barn riskerar att fara illa, säger Heike Erkers.

Akademikerförbundet SSR får rapporter från medlemmar om allt från konkret våld och hot till de mer sublima hoten som handlar om ”jag har information om dig och vet var du bor och var dina barn går på dagis” samt allt däremellan.

Frågorna:

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

	Antal	Procent
Nej	416	94%
Ja 1-3 gånger	20	5%
Ja 4-10 gånger	4	1%
Ja, fler än 10 gånger	1	0%
Total	441	100%

Socialnämnden har i vissa fall möjlighet att få biträde av Polismyndigheten för att genomföra beslut. Om det finns behov av skydd i samband med besök har polisen möjlighet att närvara enligt polislagen. Har du haft behov av polisnärvaro men inte fått det?

	Antal	Procent
Nej	314	77%
Ja 1-3 gånger	73	18%
Ja 4-10 gånger	16	4%
Ja, fler än 10 gånger	5	1%
Total	408	100%

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

	Antal	Procent
Nej	154	34%
Ja 1-3 gånger	222	49%
Ja 4-10 gånger	58	13%
Ja, fler än 10 gånger	19	4%
Total	453	100%

Om undersökningen:
En bredare enkät gick ut till 4024 socialsekreterare som arbetar med barn och unga (myndighetsutövning) som är medlemmar i Akademikerförbundet SSR för att få fram ett urval som arbetar i utsatta områden. 474 socialsekreterare som arbetar i utsatta områden har därefter svarat på frågorna. Undersökningar till motsvarande grupp har gjorts 2021 samt 2019 med närliggande antal respondenter. Undersökningen genomfördes hösten 2023.