AI kan bekämpa invasiva arter i jordbruket

BTH:s forskare arbetar med att upptäcka renkavle – en invasiv art som  är ett hot mot bland annat våra vetefält. Det invasiva gräset renkavle är svårt att hitta och det förökar sig väldigt snabbt.

–Det är som att leta efter gräs bland gräs, säger Mattias Dahl, en av forskarna i projektet.

Idag besprutar bönderna sina fält för att få bort renkavle. Skåne är speciellt drabbat – vissa fält är väldigt angripna av det invasiva gräset som förstör skördarna. I Blekinge har gräset inte fått fäste ännu.

–Det här gräset minskar skördarna med 30 procent till en början och upp till 60–70 procent om det får riktigt fäste, säger Mattias Dahl, professor vid BTH. 

För att inte bespruta fälten i onödan – eller inte alls vid ekologiskt jordbruk – krävs ett annat sätt att bekämpa invasiva arter. Det är här BTH:s forskare kommer in i bilden med en helt ny taktik som framöver kan hjälpa bönder att rå på det invasiva gräset. Det handlar alltså att leta efter, och hitta, det oönskade gräset för att kunna punktmarkerad det. 

–För att hitta renkavlen använder vi en drönare som bär på en kamera. Drönaren flyger över fälten och tar en mängd bilder med bra upplösning. Bilderna analyseras sedan med hjälp av AI och vi får på så sätt fram var på fälten renkavlen finns, berättar Mattias Dahl.

För att ”lära” AI-funktionen hur renkavle ser ut har forskarna laddat funktionen med ett stort antal bilder av det invasiva gräset – från den lilla plantan till färdigväxt gräs. 

På Jordbruksverket är man glad över forskarnas satsning. Projektet har fått stöttning av verkets innovationsstöd, European Innovation Partnership, EIP-Agri.

–Det här projektet är ett praktexempel på hur bra det blir när innovatör, forskare, lantbrukare och rådgivare jobbar tillsammans, säger Inger Pehrson, Landsbygdsnätverket och som hjälper de som söker innovationsstödet.

Projektet har nu kommit halvvägs och forskarna är väldigt nöjda med de resultat de fått.

–Vi har lyckats nå 96 procentig upptäckningsgrad av renkavle på våra testfält vilket vi är väldigt nöjda med, säger Mats Pettersson, professor vid BTH.

Tanken är att metoden i förlängningen kunna bli till god hjälp i dagens precisionsjordbruk. I projektet har därför forskarna samarbetat med rådgivare till lantbruket, lantbrukare och företag.

–Vi skulle kunna förse traktorerna med koordinater med hög precision som information om exakt var bönderna ska bespruta. Det skulle minska mängden besprutning och förhindra att renkavle får fäste, menar Mats Pettersson.

FAKTA:
I innovationsstödet EIP-Agri finns 525 miljoner under 2024–27 till innovationsprojekt inom jordbruk, trädgårds- och rennäringen.