Ny undersökning visar stora skillnader i kommunernas klimatambitioner för måltiderna

De 3 miljoner måltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn står för en betydande del av det klimat- och miljöavtryck som den offentliga upphandlingen orsakar. Greenpeace kartläggning av kommunerna visade att endast 61 av landets 290 kommuner mäter klimatpåverkan från måltiderna de upphandlar, och att endast två av dessa, Helsingborg och Arboga, lyckas nå den nivå som bedöms som klimatmässigt hållbar av det statliga forskningsinstitutet RISE (under 1,3 kilo CO2e per kilo livsmedel för sammansatta rätter). Snittet för måltidernas klimatpåverkan i de kommuner som mäter detta var 1,74 kg CO2e per kg livsmedel, men varierade stort mellan 1,25 och 2,22 CO2e/kg.

– De stora skillnaderna mellan kommuner visar att det verkligen går att göra väldigt mycket för att minska de offentliga måltidernas klimatpåverkan och att många kommuner kan ta efter de som redan lyckats, säger Daniel Zetterström, talesperson inom jordbruk och livsmedelsfrågor.

171 kommuner uppger att de arbetar med att sänka utsläppen från måltiderna de serverar, men en stor andel av dessa arbetar endast genom att minska matsvinnet och inte måltidernas innehåll. Många kommuner som angett att de ställer klimatkrav vid sin upphandling, kan sedan endast hänvisa till kravställningar om miljö och inte hur de arbetar med att minska växthusgasutsläppen som måltiderna orsakar.

– Att anpassa innehållet i måltiderna genom att öka andelen växtbaserad kost är centralt för att minska måltidernas negativa påverkan på klimat och miljö. Detta har nyligen tydliggörs av de nya näringsrekommendationerna från det Nordiska Ministerrådet som också understryker hur viktigt det är att använda de offentliga mål­tiderna som en effektiv hävstång för att ­påverka konsumenter till bättre val även i det övriga livet, säger Daniel Zetterström.

– Vi hoppas att kartläggningen ska engagera många medborgare att driva på sina kommuner för klimatsmartare mat exempelvis med hjälp av verktygslådan för detta som finns på vår hemsida tillsammans med undersökningen, säger Daniel Zetterström.

Samarbete en nyckel till framgång
I flera av enkätsvaren från kommuner framkom att politiska samarbeten över kommungränserna och gemensamma mål har underlättat för offentliga kostchefer och kökspersonal att arbeta med att sänka klimatpåverkan och öka måltidernas hållbarhet. Genom samarbete med andra har även flera mindre kommuner som Essunga, Laxå och Töreboda skapat system för att mäta måltidernas klimatavtryck och idag ligger långt före flera av de större kommunerna.

 – Att kommunerna hittar kreativa vägar för att underlätta för de som faktiskt planerar och lagar måltiderna är enormt viktigt, speciellt när bra politiskt stöd och tydliga mål från den nationella nivån saknas. De som står i köken och skapar de menyer som sänker utsläppen gör en enorm insats, men de behöver en sammanhållen nationell styrning som förenklar kunskapsutbyten köken emellan, säger Daniel Zetterström.

Oroande politiska beslut en handfull i kommuner
Vissa enkätsvar, exempelvis från Ronneby och Varberg, visar dock att kommunernas tjänstemän hindras i sitt arbete med att försöka minska klimatavtrycket från kommunens måltider genom politiska beslut om att de måste serveras kött varje dag.

– Att servera en ökad mängd växtbaserade proteinkällor, är en win-win lösning som både minskar kommunens kostnader och växthusgasutsläpp och miljöpåverkan. Att göra detta till en politisk identitetsfråga istället för att lyssna på vetenskapen vilket tycks ha hänt i flera kommuner är oerhört skadligt, inte minst för våra barn, säger Daniel Zetterström.

Regeringen - en bromskloss för nationella insatser
Idag saknas tillräckligt starka och tydliga nationella regler som styr mot klimatsmart upphandling och regeringen motarbetar initiativ mot bättre nationell styrning. Den 1 juli 2023 skulle en lag trätt i kraft om skyldighet att beakta klimatet vid offentlig upphandling. Den stoppades av regeringen. De nordiska näringsrekommendationerna och de föreslagna målen för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten visar tydligt vägar framåt mot hälsosammare kost med mindre klimat och miljöpåverkan, men som en undersökning från Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden, Reformaten och WWF visar, ställer sig regeringspartierna inte bakom myndigheternas rekommendationer.

– Regeringen upprepar att Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik, då borde de istället för att stoppa sådant som tar oss framåt se till att skapa nationella regler som säkerställer att all offentlig upphandling tar hänsyn till klimatet och att all livsmedelsupphandlingen sker i linje med de rekommendationer som Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet nyligen presenterat, säger Erika Bjureby, Chef för Greenpeace i Sverige.

Om kartläggningen:
Kartläggningen bygger på underlagsdata till Nationella upphandlingsrapporten 2023 som begärts ut från Upphandlingsmyndigheten och kompletterats med enkäter till kommunerna under våren 2024. Totalt har 223 av 290 kommuner inkommit med svar direkt till Greenpeace vilket är högre svarsfrekvens än tidigare undersökningar som försökt mäta detta. I svaren till Greenpeace ingår även 121 dokument från kommunerna om upphandlingen. All data redovisas på Greenpeace webbplats där det även finns verktyg för att underlätta för medborgare att driva på sina kommunernas klimatarbete med de offentliga måltiderna.

Syftet med kartläggningen är öka insynen i kommunernas arbete och accelerera kommunernas klimatarbete genom att engagera medborgare att vara med i den processen genom att kontakta sina lokala kommunpolitiker.

Höga metanutsläpp motiverar extra prioritering av klimatarbete med just livsmedel
För att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatpåverkan är det centralt att de adresserar sina upphandlingar av livsmedel och måltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och måltider står för en stor andel av kommunens totala växthusgasutsläpp, dels för att en stor del av dessa utsläpp består av metan - främst från de livsmedel med högst klimatpåverkan som nötkött och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar av metanutsläppen snabbt kan sänka halterna av metan i atmosfären och därmed temperaturen. En global halvering av metanutsläppen inom detta decennium uppskattas därför kunna sänka temperaturen med 0,3 grader till 2045. Sverige som per capita konsumerar näst mest nötkött i hela EU kan bidra mycket till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.