Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet
Politiker från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är de kommunpolitiker som främst upplever att de utsätts för hat och hot. Unga politiker känner sig mer utsatta än äldre. Kommunpolitiker över lag anger att hot och hat mot politiker i sin tur är ett hot mot demokratin. Detta visar ny forskning från Högskolan i Halmstad.
![](/data/images/public/1723832/3433936/aec90a86-7a9e-4eb1-bb6a-9d6b4d88105d-w_720.jpg)
I den aktuella studien, som har gjorts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har forskarna undersökt på vilket sätt partiernas kandidater i kommunvalet 2022 påverkas, och hur det demokratiska samtalets utveckling påverkar dem som kandidater i allmänna val.
– Kandidater för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet upplever sig mest utsatta.
Bland de övriga partierna är det en klart lägre nivå, säger Ulf Petäjä, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, som är den ena av de två forskarna bakom studien.
Studien baseras på en enkätstudie bland kandidater i kommunvalet i Sveriges samtliga 290 kommuner gällande valåret 2022. Utöver enkätstudien genomfördes djupintervjuer med 14 politiker.
Studien visar också att ju yngre politikerna är, desto mer upplever de sig som utsatta. Gruppen politiker som är 29 år och yngre upplever sig allra mest utsatta.
– Studien ger inte svar på varför det är så. Tidigare forskning spekulerar i att när det handlar om att mäta en upplevelse kan yngre personer ha en annan uppfattning, men det kan också vara så att man mottar andra former av hat eller hot som berör mer, säger Mikael Thelin, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, den andra rapportförfattaren.
Hot mot demokratin och yttrandefriheten
Kvinnor och män upplever i lika stor utsträckning att de utsätts för hat och hot.
– Däremot påverkas kvinnors hälsa mer negativt av upplevelsen, säger Mikael Thelin.
Politikerna får frågan i enkätstudien om de anser att hat och hot mot svenska kommunpolitiker utgör ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.
– En övervägande majoritet av politikerna svarar att de anser att det utgör ett problem, säger Ulf Petäjä.
Över hälften av politikerna upplever dock inte att de själva utsätts över huvud taget och en stor grupp upplever att de i ganska eller mycket liten utsträckning har blivit utsatta. Sju procent av alla tillfrågade anger att de i ganska eller mycket stor utsträckning har blivit utsatta.
I studien utgår forskarna från den juridiska definitionen på hotbrott respektive hatbrott. I enkätstudien svarar politikerna att hot och hat mot dem är kopplade till ideologi och olika politiska sakfrågor.
– En möjlig tolkning är att politikerna i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna jobbar mer med frågor som kan vara kontroversiella, som exempelvis vindkraft och migration, säger Mikael Thelin.
Lokalpolitikerna anger att sociala medier är arenan där hot och hat främst visar sig.
– Det kan dock sättas i gång på exempelvis lokaltidningens ledarsidor, sedan landar uttrycken ofta i sociala medier som därmed blir plattformen för hatfull eller hotfull retorik, säger Mikael Thelin.
Anpassar för att undvika hot
I intervjuerna ges fler exempel på arenor där politiker upplever sig utsatta, dels i politiska sammanhang, dels i vardagliga miljöer som i mataffären eller runt hemmet. För att undvika hot och hat gör politikerna olika anpassningar, som att ta olika vägar till jobbet och installera larm i hemmet. Några menar att de överväger att sluta med politik eller att engagera sig i vissa frågor. I intervjuerna med politikerna syns en uppgivenhet, menar forskarna, och politikerna efterfrågar tydligare regler och lagar som kan utgöra ett bättre skydd.
– Eftersom de allra flesta är fritidspolitiker och inte är anställda av kommunen, faller deras arbetsmiljöskydd lite mellan stolarna. Politikerna tycker att kommunerna borde kunna föra upp frågan på agendan i större utsträckning, både genom att förebygga hot och hat och genom att ta hand om dem som upplever sig utsatta, säger Mikael Thelin.
Det finns också ett vädjande inslag i det som politikerna tar upp i intervjuerna i studien.
– Rikspolitikerna har en hård ton som även faller ner över kommunpolitiken. Även kommunpolitikerna behöver skärpa sig ibland när det gäller hur de uttrycker sig. Den allmänna samtalstonen har alla ett individuellt ansvar att förbättra, säger Mikael Thelin.
Driver på för lagstiftning
Forskarna menar att det är problematiskt att framför allt partitillhörighet och engagemang i enskilda frågor lyfts fram som orsaker till hat och hot som politikerna upplever sig utsatta för.
– Det kan leda till att man undviker att sitta i vissa nämnder eller att diskutera och debattera vissa frågor. På så vis kan konsekvenserna bli att vi får ett sämre politiskt samtalsklimat. För att en demokrati ska fungera är det centralt att skilda perspektiv, åsikter och argument lyfts fram och debatteras, säger Ulf Petäjä.
Lena Langlet vid SKR kommenterar.
– Vi har under en längre tid sett hur normförskjutningen i det demokratiska samtalet påverkar inte bara våra förtroendevalda, utan hela samhället. Ju hårdare tonläget blir, desto fler riskerar att tystna. Vi driver på för att få till en lagstiftning som tydliggör kommuners och regioners ansvar och befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet för förtroendevalda, säger Lena Langlet, sektionschef, Demokrati och styrning, SKR.
Mer om forskningen
Mikael Thelin och Ulf Petäjä har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och i samarbete med Valmyndigheten, undersökt hat och hot riktat mot partiernas kandidater i kommunvalet under valåret 2022 i Sverige. SKR har finansierat studien som vilar dels på en enkätundersökning riktad till 5 987 kandidaters upplevelser av hat och hot, dels på intervjuer gjorda av 14 politikers erfarenheter och upplevelser av hat och hot.
Läs hela rapporten
Förtroendevaldas utsatthet: En forskningsrapport om hur svenska kommunpolitiker upplever hat och hot
Inom ramen för studien har forskarna analyserat karaktären på forskningsfältet som belyser hat och hot mot politiker. SKR har publicerat rapporten Hot och hat mot politiker: En strukturerad litteraturöversikt över forskningsfältet som undersöker hot och hat mot politiker
Nyckelord
Kontakter
Ulf PetäjäUniversitetslektor
Tel:072-373 41 85ulf.petaja@hh.seMikael ThelinUniversitetslektor
Tel:072-977 36 12mikael.thelin@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seOm Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Digitala verktyg hjälper kvinnliga flyktingföretagare att undvika diskriminering13.6.2024 08:04:21 CEST | Pressmeddelande
Färsk forskning från Högskolan i Halmstad visar att kvinnliga företagare med invandrarbakgrund använder digitala verktyg för att undvika diskriminering. Studien visar också att flyktingar som driver företag i Tyskland känner mer motivation än de i Sverige. I sin avhandling om invandrarföretagande kartlägger Ghazal Zalkat invandrares syn på entreprenörskapets möjligheter och utmaningar.
Hundratusentals kronor i stipendier till Högskolans studenter7.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under Högskolan i Halmstads avslutningsvecka förra veckan delades många stipendier och utmärkelser ut till lärosätets kreativa och innovativa avgångstudenter. Det sammanlagda värdet på stipendierna är drygt 750 000 kronor.
Årets alumn: Från Halmstadsstudent till tekniktopp i USA31.5.2024 08:31:18 CEST | Pressmeddelande
Christian Gyrling får i dag utmärkelsen Årets alumn vid Högskolan i Halmstad. Den tidigare dataingenjörsstudenten har gjort en imponerande karriär inom spelindustrin. Han har arbetat med framgångsrika spel som Uncharted och The Last of Us. I dag är han mjukvaruingenjör på Meta, där han jobbar med Metas tredje värld Horizon.
Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen29.5.2024 08:26:41 CEST | Pressmeddelande
Polare eller befälhavare? Mellanchefer tar på sig båda rollerna och har ofta en komplicerad situation genom att vara just mellan medarbetarna och ledningen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad om mellanchefer i offentlig verksamhet visar att positionen kan leda till en känsla av alienation, stress och ständig press att passa in.
Forskare vid Högskolan i Halmstad tar upp kampen mot invasiva främmande arter28.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Tina D’Hertefeldt, universitetslektor i naturvårdsbiologi vid Högskolan i Halmstad, utvecklar innovativa metoder för att bekämpa arter som hotar Sveriges ekosystem. – Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald, säger Tina D’Hertefeldt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum