Amnesty anmäler Nederländerna. Överenskommelsen mellan EU och Turkiet i strid med folkrätten och EU-rätten

Redan 2016 varnade Amnesty International och andra organisationer för konsekvenserna av överenskommelsen som innebär att människor som anländer irreguljärt till de grekiska Egeiska öarna, inklusive människor på flykt med avsikt att söka asyl, ska återsändas till Turkiet. Ett land som inte är ett säkert land för människor på flykt.  

"Som en direkt konsekvens av överenskommelsen har tusentals människor som söker asyl fastnat på de grekiska öarna under svåra förhållanden i läger och stängda mottagningscenter. Människor som bor i dessa läger lever i misär och lider brist på mat, tak över huvudet, sjukvård och sanitära anläggningar, säkerhet och trygghet. Detta strider mot folkrätten och den internationella flyktingrätten liksom även den EU-gemensamma lagstiftningen. Därför välkomnar vi anmälan och ser det som av mycket stor betydelse att ansvarsfrågan nu kan prövas.” säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för flykting-och migrationsfrågor vid den svenska sektionen av Amnesty International. 

Nederländskt delansvar bakom den omänskliga situation som skapats
Den nederländska regeringen var väl medveten om konsekvenserna som med tydlig risk skulle följa, men valde ändå att undertecknade överenskommelsen. Nederländerna som då var ordförandeland i den Europeiska unionens råd hade i och med detta en viktig roll i antagandet- och genomförandet av överenskommelsen. 

Dokument visar att den nederländska regeringen hänsynslöst drivit på för ett snabbt genomförande av överenskommelsen, trots att man var medveten om de allvarliga bristerna i det grekiska asyl- och mottagningssystemet. Regeringen agerade trots att man var medveten om de tydliga indikationerna på att Turkiet inte skulle uppfylla EU:s egna krav på säkra tredjeländer när överenskommelsen slöts. Därför bör Nederländerna ställas till svars för att ha brutit mot nederländsk rätt, folkrätten och EU-rätten. 

Svåra förhållanden för de mänskliga rättigheterna
Kort efter att överenskommelsen slöts 2016 blev mottagningscentren på bl.a. ön Lesbos överfulla. År 2020 rapporterades det att nästan 20 000 människor bodde i ett läger i Moria, som i normalt fall klarade av 2 840. Personer som är särskilt utsatta, som gravida kvinnor, ensamkommande barn och personer med trauman fick inte tillräckligt skydd. Bristen på adekvat hälso- och sjukvård, i kombination med de ofta alltför långa asylförfarandena, påverkade allvarligt invånarnas psykiska hälsa. Det rapporterade regelbundet om fall av självmordsförsök, bland annat bland barn, depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom.Det rapporterades regelbundet om fall av såväl icke-statliga organisationer. FN och EU-organ.  
 
"Vi såg effekterna dagligen på vår klinik på Lesbos. Vårt team klarade knappt av det enorma behovet av akut medicinsk och psykologisk vård. Åtta år senare har inte mycket förändrats till det bättre. Lägren har förvandlats till slutna högsäkerhetsförläggningar, ofta med interneringsliknande förhållanden,” säger Esther Vonk, chef för Boat Refugee Foundation. 

Inget tyder på förbättring, istället en försämring
Åtta år senare har inte mycket förändrats till det bättre. Lägren har förvandlats till slutna högsäkerhetsförläggningar, ofta med interneringsliknande förhållanden. Sedan 2023 har det rapporterats att asylsökande i de slutna förläggningarna som ersatte öppna läger på de grekiska öarna i Egeiska havet, upplever förvarsliknande förhållanden, överbeläggning och otillräckliga levnadsförhållanden, vilket ökar risken för ytterligare kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 

“Om två dagar sker en omröstning i parlamentet om EU:s asyl- och migrationspakt. En pakt med än större fokus på gränskontroller. Pakten i kombination med det utökade antal länder med vilka EU har slutit olika former av överenskommelser om samarbeten, däribland Libyen, Tunisien och Egypten riskerar att leda till ytterligare kränkningar av flyktingars och migranters mänskliga rättigheter och ytterligare försvåra för människor på flykt att kunna söka asyl i EU i en rättssäker asylprocess och med ett värdigt mottagande.” säger Madelaine Seidlitz. 

"Avtalet mellan EU och Turkiet hade en direkt inverkan på tiotusentals människors liv, och ingen tar ansvar. Vi måste förhindra att avtalet mellan EU och Turkiet används som en plan för framtida migrationsavtal, säger Esther Vonk. 

Bakgrund
Som en del av överenskommelsen åtog sig Turkiet att vidta åtgärder för att förhindra att människor lämnar landet till Europa. I gengäld har EU avsatt miljarder euro, bland annat 6 miljarder euro under 2016 och ytterligare 3 miljarder euro under 2021, för att stödja flyktingar som bor i landet. 

Amnesty International i Nederländerna, Defence for Children och Boat Refugee Foundation har lämnat in en stämningsansökan mot den nederländska staten för dess inblandning i det "uttalande från EU:s och Turkiets medlemsstater" som antogs av EU:s statschefer den 18 mars 2016 och som syftar till att styra ländernas relationer om migration och asylhantering. 

Tidigare försök av asylsökande att bestrida lagligheten i överenskommelsen mellan EU och Turkiet har inte tagits upp till prövning av den Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). År 2017 konstaterade domstolen att det var statscheferna eller regeringarna i EU:s medlemsstater, snarare än EU-institutionerna, som hade förhandlat med Turkiet och ingått överenskommelsen mellan EU och Turkiet. Därför saknade domstolen behörighet att pröva överenskommelsens lagenlighet. Mot denna bakgrund riktar sig stämningsansökan mot Nederländerna som en av EU:s medlemsstater som spelade en framträdande roll i utarbetandet av överenskommelsen och förhandlingarna om denna. 

 Den 14 september 2023 meddelade den nederländska regeringen, som svar på en preliminär åtgärd som lämnats in av organisationerna, att den inte erkände ansvar för överenskommelsen mellan EU och Turkiet, vilket ledde till att organisationerna lämnade in en stämningsansökan.