Så ser svenskarnas drömmar om fritidshus ut – skärgård, vatten och året-runt-standard
Ett lättskött hus nära vattnet som går att utnyttja året runt. Ja, så ser önskelistan ut för fritidshus enligt en ny undersökning från SBAB. Intressant nog finns vissa könsskillnader i prioriteringarna. Män värderar modern standard med diskmaskin och vattentoalett högre än kvinnor, de sätter även högre värde på att huset ligger avskilt och privat. Kvinnorna däremot, prioriterar närheten till sin vanliga bostad och en trädgård, högre än män.

SBAB har låtit fråga 1 000 personer om deras syn på fritidshus. Av undersökningen framgår att om svenskarna får drömma fritt kring fritidshus vill hela 82 procent ha ett. Och överst på önskelistan står ett hus i Stockholms skärgård. Relativt många, 15 procent av de tillfrågade, uppger dock att de allra helst vill ha ett fritidshus utomlands.
– Fritidshuset tycks ha en självklar plats i mångas hjärtan. 8 av 10 uppger att de vill ha ett fritidshus om de får drömma. Det kan vara en följd av att vi sedan en lång tid tillbaka har haft relativt lång semester i Sverige, särskilt jämfört med andra länder. Därmed finns tid att spendera i fritidshuset, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
Närheten till vatten står överst på önskelistan
Av undersökningen framgår att det viktigaste med ett fritidshus är att det ligger nära vatten. Utöver det är det viktigt att det går att använda året runt och att det ligger relativt nära hemmet så att man kan åka dit ofta. Många av de svarande uppger också att det bör vara lättskött och ha modern standard, till exempel diskmaskin och vattentoalett (tabell 1). Det finns dock vissa skillnader mellan könen. Männen tycker till exempel i större utsträckning än kvinnorna att det är viktigt med modern standard och att fritidshuset ligger avskilt och privat. Kvinnorna tycker å andra sidan att det är viktigare att det finns en trädgård än vad männen tycker.
– Många upplever att det är viktigt att fritidshuset går att använda året om och har modern standard. Det är sannolikt en konsekvens av att fler sedan pandemin har möjlighet att arbeta på distans och därmed vill passa på att tillbringa mer tid i fritidshuset. Intressant nog finns vissa könsskillnader. En fördom skulle kunna vara att det är viktigare för kvinnor med vattentoalett och diskmaskin, men vår undersökning visar att det är tvärt om. Det är viktigare för männen, säger Linda Hasselvik.
Ägande och ekonomi – kostar ett fritidshus inte mer än 4 000 kronor i månaden?
18 procent uppger att de äger ett fritidshus idag och 7 av 10 av dem uppger att det kostar mindre än 4 000 kronor i månaden, inklusive räntor, underhåll och andra löpande utgifter.
– Att många uppger att kostnaden är så pass låg som under 4 000 kronor i månaden kan vara en följd av att man ägt fritidshuset länge och köpt det relativt billigt. Eller rent av ärvt det och därmed inte har några större ränteutgifter. Det kan också vara så att man underskattar kostnaderna för löpande utgifter såsom sophämtning, avlopp och underhåll, säger Linda Hasselvik.
Majoriteten, 59 procent, uppger att de använder sitt fritidshus sammanlagt sju veckor eller mer varje år. Vid ett antagande om att fritidshuset används sju veckor om året och kostar 4 000 kronor i månaden, vilket blir totalt 48 000 kronor om året, motsvarar det strax under 1 000 kronor natten som huset används.
– Är det dyrt eller inte? Allt är relativt. Utslaget per natt är det jämförbart med en vanlig hotellnatt. Samtidigt motsvarar årskostnaden på nästan 50 000 kronor en vecka vid medelhavet för en familj. Till syvende och sist handlar det om det enskilda hushållets ekonomiska förutsättningar och preferenser, säger Linda Hasselvik.
Bara tre av tio kan tänka sig hyra ut sitt fritidshus
Ett sätt att minska kostnaderna är att hyra ut stugan när den inte används. 9 procent uppger att de har hyrt ut sitt fritidshus och ytterligare 22 procent att de skulle kunna tänka sig att göra det. Samtidigt uppger 7 av 10 att de inte kan tänka sig att göra det.
– De första 40 000 kronorna man tjänar på uthyrningen är skattefria och det är därför väldigt gynnsamt att hyra ut. Samtidigt innebär det en hel del extra jobb. Städning ska genomföras eller kontrolleras. Avtal ska skrivas och nycklar lämnas ut. Dessutom behöver du med god framförhållning planera för när du själv vill använda stugan och du kan inte lämna dina personliga saker framme. Det kan förta känslan av att stugan är ens egen och frihetskänslan av att kunna åka dit när lusten faller på, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen:
Enkätundersökningen genomfördes av Verian, f.d. Kantar, på uppdrag av SBAB den 14–17 mars 2024. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år svarade.
Nyckelord
Kontakter
Catharina HenrikssonPresschefSBAB
Tel:076-118 79 14catharina.henriksson@sbab.seLinda HasselvikPrivat- och boendeekonomSBAB
Tel:070-561 21 47linda.hasselvik@sbab.seDokument
Om SBAB
SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 602 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 december 2023). Antal medarbetare (FTE) är 948. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank
Följ SBAB Bank
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank
Styrelsen för SBAB fattar beslut om uppdaterade ekonomiska mål18.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Regeringen beslutade i februari 2025 om en ny policy för bolag med statligt ägande (”ägarpolicy”). Ägarpolicyn ålägger styrelsen att fastställa bolagets övergripande strategiska mål för hållbart värdeskapande, vilket inkluderar att formellt besluta om ekonomiska mål. SBAB:s styrelse har per den 17 december 2025, i enlighet med ägarpolicyn, fattat beslut om uppdaterade ekonomiska mål för SBAB-koncernen, vilka presenteras nedan. De nya målen börjar gälla från den 1 januari 2026.
Stärkt privatekonomi kan ge bostadsmarknaden en efterlängtad skjuts 202618.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Efter en höst präglad av pessimism vänder mäklarna och ser ljusare på bostadmarknadens utveckling. Under flera år har utbudet av bostäder varit rekordhögt men nu visar data från Booli att utbudet minskar. SBAB:s senaste Mäklarbarometer visar att bara 39 procent av mäklarna tror på ett större utbud under första kvartalet 2026. Det är den minsta andelen sedan 2021. En stark efterfrågan gör att 43 procent av mäklarna tror på stigande priser, vilket kan jämföras med att sex procent tror på sjunkande priser.
Stigande bolåneräntor även vid oförändrad styrränta17.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De flesta faktorer pekar åt rätt håll när det gäller inflationen. Ihop med den utdragna konjunkturuppgången talar det för att Riksbanken gjorde rätt när den sänkte styrräntan till 1,75 procent. Den nivån väntas styrräntan ligga kvar på även efter Riksbankens nya räntebesked i morgon och dessutom hela nästa år. Bolåneräntorna kan därmed förväntas vara hyfsat stabila nästa år. Stigande långräntor och små marginaler på bankernas bolån i förhållande till upplåningskostnaderna kan dock få bolåneräntorna att stiga något även vid en oförändrad styrränta, beroende på konkurrensen om sparkunderna. De längre bundna räntorna väntas stiga något mer än den rörliga. Fönstret att försäkra sig billigt mot oväntade ränteuppgångar genom att binda räntan ser ut att vara på väg att stängas.
7 av 10 oroar sig för elkostnaderna – trots regeringens högkostnadsskydd12.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Trots prognoser om mer normala elpriser och regeringens utlovade högkostnadsskydd är en majoritet av landets bostadsägare oroliga för höga elkostnader i vinter, enligt SBAB:s undersökning Boägartempen. Efter de senaste årens stora höjningar av avgifterna för till exempel fjärrvärme, elnät och VA utgör även de en ekonomisk oro för majoriteten av landets bostadsägare.
Bostadsägarna mot strömmen – förväntningarna på bostadspriserna faller tillbaka något11.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav. Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 1,6 procent högre om ett år och 4,4 procent högre om 3 år, båda marginellt lägre jämfört med mätningen föregående kvartal.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum