Hur påverkar kombinationsträning lagidrottare på elitnivå?
Henrik Petrés avhandling visar att träningsstatus, ordningsföljden på träningspassen och viloperiodens längd har betydelse för resultatet vid kombinationsträning för lagidrottare på elitnivå.

De flesta idrotter kräver en kombination av styrka och uthållighet för en god prestation, inte minst lagidrotter. Styrketräning och uthållighetsträning ingår därför vanligtvis i det veckovisa träningsprogrammet. Henrik Petré har undersökt kombinationsträningens effekter på lagidrottare på elitnivå, och resultaten är direkt tillämpbara och kan utgöra en grund för en vetenskaplig träningsplanering för lagidrottare på elitnivå. Med kombinationsträning menas i detta fall styrketräning och uthållighetsträning som genomförs parallellt under en träningsperiod, med målet att utveckla båda egenskaperna samtidigt.
Resultaten från Henriks avhandling grundar sig i fyra studier. I den första studien genomfördes en översikt av befintlig forskning inom området. I översikten framkom att tränade individer får en reducerad styrkeutveckling av att addera uthållighetsträning till ett styrketräningsprotokoll, men att så inte är fallet för måttligt tränade eller otränade individer. Det framkom även att den negativa effekten hos tränade individer är särskilt påtaglig om träningspassen genomförs tätt inpå varandra.
Fokus för den andra studien var att undersöka effekten av kombinationsträningens ordningsföljd, om styrketräning genomförs före eller efter uthållighetsträningen, på elitaktiva lagidrottare. Resultaten visar att ordningsföljden har inverkan på styrketräningens prestation, men inte på styrkeutvecklingen efter en kortare träningsperiod (<7 veckor). Den tredje studien undersökte tillförlitligheten hos två vanligt förekommande mätmetoder vid bedömning av styrka och explosiv förmåga. Fynden från denna studie visar att isometrisk benpress och countermovement jump är mycket tillförlitliga mätmetoder för test av styrka och explosiv förmåga.
I den fjärde studien undersöktes hur viloperiodens längd efter högintensiv intervallträning påverkar styrketräningsprestation för elitaktiva lagidrottare. Resultaten från denna studie visar att högintensiv intervallträning har en negativ inverkan på styrka och explosiv prestation under ett styrketräningspass om träningspassen genomförs tätt inpå varandra (10 minuter), men inte om 6 eller 24 timmars vila tillåts mellan passen.
Resultaten visar att tränade individer kan vara känsliga för kombinationsträning.
–Ja, sammanfattningsvis kan man säga att det är angeläget att planera träning utifrån individens träningsstatus. Otränade och måttligt tränade personer kan planera sin styrke- och uthållighetsträning utifrån vad de föredrar utan rädsla för att kombinationsträning ska ha negativa konsekvenser för deras styrkeutveckling. Men det verkar vara så att i takt med att individen ökar i träningsstatus behöver man överväga att separera uthållighetsträning från styrketräning för att undvika negativa effekter, säger doktorand Henrik Petré.
Resultaten visar att 6 timmars vila efter högintensiv intervallträning är fullt tillräckligt för att lagidrottare på elitnivå ska återhämta sin maximala styrka och explosiva förmåga under ett styrketräningspass.
– Det stämmer, praktiker som arbetar med lagidrottare på elitnivå kan planera högintensiv intervallträning och styrketräning samma dag utan att det riskerar påverka styrketräningsprestationen negativt, om 6 timmars vila tillåts mellan passen. Denna kunskap är särskilt betydelsefull vid planering av elitträning, där den totala träningsvolymen och intensiteten behöver vara hög och balansen mellan för mycket och för lite vila har stor betydelse, avslutar Henrik Petré.
Läs avhandlingen i GIH:s publikationsdatabas DiVA.
För mer information kontakta:
Henrik Petré, doktorand/högskoleadjunkt GIH, henrik.petre@gih.se, tel: 070-189 90 79
Hans Rosdahl, docent/handledare GIH, e-post: hans.rosdahl@gih.se, tel: 08-120 53 737
Kontakter
Louise EkströmKommunikatör press PR
Tel:+46 70 202 85 86Tel:+46 8-120 53 711louise.ekstrom@gih.seBilder

Om oss
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, prestationsutveckling, fysisk aktivitet och hälsa. GIH ligger centralt i Stockholm i nära anslutning till Stockholms Stadion och ett stort idrotts-och friluftsområde.
På GIH utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare, hälsopedagoger, sport managers, idrottsvetare och forskare. GIH bedriver forskning inom idrottsvetenskap med fokus på ”människan i rörelse” samt är ett så kallat Riksidrottsuniversitet med goda möjligheter att kombinera studier med elitidrott.
Forskningen håller hög kvalitet, är samhällsrelevant och bedrivs ofta i nära samarbete med andra lärosäten och intressenter i samhället, på både nationell och internationell nivå. GIH har idag 160 medarbetare och cirka 1 400 studenter.
Följ Gymnastik- och idrottshögskolan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Gymnastik- och idrottshögskolan
Proteinintag och styrketräning har positiv effekt på åldrande muskel31.1.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Oscar Horwath har i sin avhandling studerat muskulaturen hos friska, fysiskt aktiva, äldre män utan övervikt. Resultaten visar att aminosyror och styrketräning har en positiv effekt på muskelns proteinsyntes och att åldrande främst påverkar snabba muskelfibrer.
REMO på GIH har fått fyra projekt finansierade19.12.2024 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Fyra forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har fått sammanlagt 1,6 miljoner kronor från Centrum för idrottsforskning, CIF.
GIH lanserar två nya utbildningsprogram9.12.2024 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Från hösten 2025 finns två nya program Hälsomanagement och Kandidatprogram i psykologi att söka på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Mer rörelse och mindre skärmtid kopplas till bättre psykisk hälsa hos ungdomar6.12.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Karin Kjellenberg har i sin avhandling studerat fysisk aktivitet och hjärnhälsa hos svenska skolungdomar. Resultaten visar att det finns samband mellan fysisk aktivitet och vissa aspekter av hjärnhälsa, som psykisk hälsa, men inte kognition och skolbetyg. Däremot sågs positiva effekter av rörelsepauser på kognitionen under långvarigt stillasittande.
Vetenskapsrådet finansierar forskning om simulerad hög höjd och hjärnfunktion hos äldre3.12.2024 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Gymnastik- och idrottshögskolan har fått sex miljoner av Vetenskapsrådet. Projektet ska under fyra år undersöka huruvida simulerad hög höjd kan främja minne och inlärning genom en positiv påverkan på den äldre hjärnan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum