Ljusning och digitaliseringspolitiska avtryck i vårbudgeten

Det är en vårbudget som fortsatt betonar att det ekonomiska läget är svårt men med en ljusning som väntar och där den huvudsakliga inriktningen är satsningar inom välfärden och sjukvården samt försvar och rättsväsendet.

Framtidssäkring av svensk välfärd

Sex miljarder kronor tillförs bland annat för att stödja regionernas ekonomiska situation, vilket givetvis är behjärtansvärt för att klara välfärdsuppdraget i det korta perspektivet. Det saknas dock framåtlutande reformförslag för att långsiktigt framtidssäkra hälso- och sjukvården trots att regeringen visar förståelse för kommande utmaningar kring demografi och kompetensförsörjning. Positivt är dock inrättandet av en effektivitetsdelegation för att, genom statliga medel, stödja strukturåtgärder för effektivitet och vi hoppas att delegationen får ett starkt fokus på digitaliseringens kraft och möjlighet. Medel avsätts också för att påskynda arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälsodata. 

– Att framtidens välfärdsutmaningar tas upp är positivt och att det finns en insikt i den demografiska utmaningen. Det är centralt att digitaliseringens möjligheter tas tillvara och är en del av lösningen. Beskedet om påskyndandet av en nationell digital infrastruktur för hälsodata är glädjande men också avgörande för att framtidssäkra svensk välfärd, säger Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på TechSverige.

Satsningar på att attrahera och behålla internationell kompetens

Regeringen presenterade nyligen också en riktad satsning för att stärka samordningen av ett tiotal myndigheters arbete med att attrahera och behålla internationell kompetens.

– Det är glädjande och viktiga steg för att möta det ökande behovet av specialister inom tech, säger Christina Ramm-Ericson.

 Minska regelbördan för att stärka svensk konkurrenskraft

Det är även positivt att det tidigare aviserade Förenklingsrådet blir ett beslutsorgan vid Tillväxtverket som ska ta fram konkreta regelförenklingsförslag. Detta i kombination med det tidigare initiativet om ett Implementeringsråd som ska fokusera på frågor för att underlätta för svenska företag vid införande av EU-direktiv.

– Goda förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och TechSverige har en tydlig förhoppning att gällande lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, ska bygga på principen "Think small first", säger Christina Ramm-Ericson.

Mer att önska inom digitaliseringspolitiken

Trots positiva besked fanns mer att önska. I höstbudgeten konstaterade regeringen att Sverige inte kommer att uppnå sitt mål att vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Många länder springer snabbare och investerar betydligt mer i tekniker som AI och 5G.

– Det är lovande att regeringen nu ser över sin digitaliseringspolitik med förhoppningen att under 2024 kunna presentera en ny digitaliseringsstrategi med konkreta mål och trendbrytande åtgärder som ska vända utvecklingen fram till 2030, säger Christina Ramm-Ericson.

Omvärlden rör sig dock fort och Sverige kan inte stå stilla i väntan på att en ny strategi eventuellt blir färdig innan årsskiftet.

– Avsaknaden av satsningar i vårändringsbudgeten på att bygga ett konkurrenskraftigt digitalt Sverige är därför oroväckande. Nu är det viktigt att regeringen både prioriterar att få strategin klar och inte väntar med att sjösätta de förslag som redan finns på bordet, säger Christina Ramm-Ericson.

Det försämrade säkerhetsläget och risken för cyberangrepp gör att regeringen stärker arbetet med informations- och cybersäkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en förstärkning med 20 miljoner kronor för att utöka stödet kring it-incidenter.

– Fortsatt brett arbete med informations- och cybersäkerhet är välkommet. Det är angeläget att MSB:s arbete med it-incidenter når fler och det snabbare, men det behövs också fler insatser, särskilt inom kompetensförsörjning inom informationssäkerhet, säger Christina Ramm-Ericson.

Sammanfattningsvis är det en budget som läggs fram i ett läge där inflationen tydligt fallit tillbaka, vilket är positivt även om svensk ekonomi fortsatt bedöms vara i en lågkonjunktur som håller i sig till och med 2025. När det kommer till ökad produktivitet och tillväxt hänvisas i stor utsträckning till produktivitetskommissionen som ska delredovisa inom kort samt den kommande forsknings- och innovationsproposition.

– Givet att inflationen börjar ge vika har regeringen ett handlingsutrymme som inför höstens budgetproposition bör fokuseras på att skapa goda förutsättningar för innovation, techföretagande och tillväxt så att den ekonomiska återhämtningen inte drar ut på tiden, säger Christina Ramm-Ericson.