Sveriges Lärare efterlyser nationell digitaliseringsstrategi

- En ökad digitalisering är inte ett mål i sig, utan ett verktyg för att förbättra undervisningen. Det är därför helt avgörande att lärare och förskollärare finns med i hela digitaliseringsprocessen. I grunden är digital kompetens en demokratifråga. Det är därför med oro vi ser bristande likvärdighet och stora skillnader i hur barn och elever får möjlighet att utveckla sina färdigheter på området. En enhetlig nationell strategi för digitalisering är nödvändig för att säkerställa kvalitet och likvärdighet i utbildningen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare. 

Trots en utbredd användning av digitala verktyg, rapporterar endast en liten andel lärare att deras digitala arbetsmiljö ingår i skyddsronder eller att riskbedömningar genomförs vid uppdateringar av digitala system. Därtill uppger nästan hälften av lärarna att det inte finns tillräckliga rutiner för att introducera nyanställda i den digitala miljön på arbetsplatserna. 

- Digitaliseringen måste inkluderas i arbetsmiljöarbetet och lärare och förskollärare bör ges reella möjligheter att delta i samverkansarbetet. Tid för kompetensutveckling är ett krav, särskilt inför att AI ska erbjudas som ämne i gymnasieskolan och vuxenutbildning till hösten, förklarar Åsa Fahlén. 

Trots ökade investeringar visar rapporten att skolorna fortfarande kämpar med brist på kunskap och resurser för att navigera i det nya digitala landskapet. Många lärare är oroliga för att elever använder AI för att fuska, och att skolledningar och huvudmän gör ogenomtänkta investeringar i AI-system som inte bidrar till undervisningens kvalitet. 

Rapporten visar vidare följande:  

• Tre av fem lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning använder digitala verktyg i de flesta lektioner. 

• I förskolan använder nästan alla förskollärare digitala verktyg främst för att dokumentera undervisningen, medan mindre än en tredjedel använder digitala verktyg för att hjälpa barnen öva färdigheter och förmågor. 

• AI används i begränsad omfattning i lärares undervisning. 5 av 10 lärare har inte använt AI i undervisningen. Endast 5 procent har använt AI i hög utsträckning.   

• Lärarna intar en avvaktande hållning till AI. De minns tidigare digitaliseringsinvesteringar, beslutade av ivriga huvudmän, som gick fort men fel. 49 procent av Lärare ser däremot fördelar med AI i undervisningen med att de kan effektivisera administrativa uppgifter och 36 procent svarar att det kan öka elevernas engagemang, men tror mindre på att AI kan individanpassa undervisningen. 

• 63 procent av lärarna är oroliga över att elever använder AI för att fuska med skolarbetet eller andra oetiska aktiviteter. 57 procent av lärarna ser en risk att skolledningar och huvudmän investerar i AI-system på ett ogenomtänkt sätt samt att AI-genererade läromedel har för låg kvalitet. 

För med information och för att ladda ned rapporten:  
Lärarledd digitalisering? Möjligheter och förbehåll på tröskeln till ett nytt AI-landskap