Världsläget gör det ännu viktigare att rösta i EU-valet

• Fler än åtta av tio EU-medborgare (81 procent) anser att det nu är viktigare att rösta mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska situationen.
• Sex av tio medborgare (60 procent) intresserar sig för det kommande EU-valet den 6-9 juni, vilket är en ökning med 11 procentenheter jämfört med samma tidpunkt före det förra EU-valet i maj 2019.
• 73 procent av de tillfrågade säger att EU:s åtgärder har en inverkan på deras dagliga liv.
• EU:s försvar och säkerhet blir en allt viktigare fråga att prioritera.
• Kampen mot fattigdom och socialt utanförskap (33 procent) samt folkhälsan (32 procent) är de huvudfrågor som väljarna i EU tycker ska prioriteras under EU-valkampanjen.
• Åtgärder mot klimatförändringar (58 procent) samt kampen mot terrorism och organiserad brottslighet (40 procent) är svenskarnas viktigaste valfrågor.

Dagens opinionsundersökning, som är genomförd av Verian på uppdrag av Europaparlamentet, visar en positiv, uppåtgående trend för medborgarnas intresse för EU-valet den 9 juni. Intresset för valet, kännedom om när det äger rum och sannolikheten att rösta har ökat sedan den senaste undersökningen hösten 2023. Ökningarna är ännu mer slående jämfört med undersökningen våren 2019 (tre månader före det senaste EU-valet).

Undersökningen visar att 60 procent av de tillfrågade EU-medborgarna är intresserade av valet, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med hösten 2023 och 11 procentenheter jämfört med våren 2019. 71 procent av de tillfrågade säger att de troligen kommer att rösta (7 till 10 på en skala från 1-10), vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med hösten 2023 och 10 procentenheter jämfört med våren 2019. Siffrorna tyder på att EU-medborgare är mycket medvetna om vikten av valet i den nuvarande geopolitiska kontexten. Av de tillfrågade anser åtta av tio EU-medborgare (81 procent) att världsläget gör det ännu viktigare att rösta. Stora majoriteter i alla medlemsländer stöder detta påstående.

I Sverige är intresset för valet större än i EU i stort. 65 procent av de tillfrågade svenskarna är intresserade av valet, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med hösten 2023 och 3 procentenheter jämfört med våren 2019.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola kommenterar opinionsundersökningen: ”EU-medborgare är medvetna om att insatserna vid valurnan är höga och att den nuvarande geopolitiska kontexten gör det ännu viktigare att rösta. Jag uppmanar våra medborgare att använda sin röst i det kommande EU-valet, för att stärka den europeiska demokratin och forma Europas framtid.”

Den självupplevda sannolikheten att rösta är större i Sverige än i EU i stort. 81 procent av svenskarna anger att de troligen kommer att rösta, vilket är 10 procentenheter högre än EU-genomsnittet.

Synen på Europaparlamentet

Undersökningen visar att 81 procent av EU-medborgarna har en positiv eller neutral bild av Europaparlamentet, medan endast 18 procent är negativa. Dessutom anser en majoritet i EU (56 procent) att Europaparlamentet bör spela en mer betydande roll, medan endast 28 procent vill se det motsatta och 10 procent vill hålla det oförändrat.

Talman Metsola tillägger: "Europaparlamentet och EU har gjort stora framsteg de senaste åren. Vi har ställts inför exceptionella och utmanande omständigheter, men blivit starkare och mer enade som följd. Parlamentet har varit, och kommer att fortsätta att vara, medborgarnas röst och förespråkare i EU.”

Väljarnas viktigaste valfrågor

Inför EU-valet vill EU-medborgare främst att kampen mot fattigdom och socialt utanförskap (33 procent) samt folkhälsan (32 procent) prioriteras. Stöd till ekonomin och skapandet av nya jobb, liksom EU:s försvar och säkerhet, kommer på en delad tredjeplats (31 procent vardera). Medborgarna har under mandatperioden kommit att fästa mer vikt vid EU:s försvar och säkerhet, särskilt med tanke på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina. Frågan anses nu vara första (eller delad första) prioritet i nio länder, med högst resultat i Danmark (56 procent), Finland (55 procent) och Litauen (53 procent).

Till skillnad från övriga EU-medborgare, anser de tillfrågade svenskarna att de viktigaste frågorna inför EU-valet är åtgärder mot klimatförändringar (58 procent), kampen mot terrorism och organiserad brottslighet (40 procent), samt demokrati och rättsstatsprincipen (39 procent).

I framtiden anser de tillfrågade EU-medborgarna att EU i första hand ska fokusera på försvar och säkerhet (37 procent) för att stärka sin ställning i världen. Energifrågor respektive tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruk ligger på en delad andraplats (30 procent vardera). Medan fyra av tio EU-medborgare säger att EU:s roll i världen har blivit viktigare under de senaste åren, anser 35 procent att den har förblivit oförändrad och 22 procent att den blivit mindre viktig.

På nationell nivå anser en relativ majoritet i 15 länder att EU:s roll i världen har blivit viktigare med åren, med andelar på 67 procent i Sverige, 63 procent i Portugal och 60 procent i Danmark. Samtidigt är slovenska och tjeckiska medborgare mest benägna att säga att EU:s roll har blivit mindre viktig (32 procent respektive 30 procent).

Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade EU-medborgarna (73 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med hösten 2023) säger att EU:s åtgärder påverkar deras dagliga liv, varav en femtedel (20 procent) anser att de har en ”mycket stor” inverkan. Dessutom är en stor majoritet av EU-medborgarna överens om att deras land totalt sett gynnas av EU-medlemskapet (71 procent). Dessa resultat är stabila jämfört med hösten 2023 och fortsätter att hålla hög nivå i hela EU.

Fullständiga resultat finns här.

Bakgrund   

Europaparlamentets Eurobarometer våren 2024 genomfördes av Verian (tidigare Kantar) mellan den 7 februari och den 3 mars 2024 i samtliga 27 EU-medlemsländer. Totalt har 26 411 personer intervjuats, varav 1 036 från Sverige. Genomsnittsresultatet för EU i stort har viktats efter varje lands befolkningsstorlek.

Ytterligare information om EU-valet

Pressmaterial inför valet
Webbsidan om hur valet går till i de olika EU-länderna