Staten minskar sin skuld genom att skjuta över kostnader på kommuner och hushåll
Ny rapport om det finanspolitiska ramverket visar att det inte är anpassat för att möta de investeringskostnader som Sverige står inför. Utan mer statlig lånefinansiering kommer klyftorna öka.
Det finanspolitiska ramverket omfattar budgetregler och metoder för utvärdering av finanspolitiken. Med anledning av den parlamentariska kommitté som under året ser över ramverket leder tankesmedjan Arena Idés chefsekonom Elinor Odeberg och statistiker Vilgot Österlund en egen översyn. Till sin hjälp har de knutit till sig en referensgrupp med ledande experter från näringsliv, fack och akademi.
Arena Idé släpper nu den andra av sammanlagt tre delrapporter. Rapporten går igenom nuvarande ramverk och vilka effekter det har haft på samhällsekonomin. Under de snart trettio år som ramverket funnits har statens skuld minskat som andel av BNP, medan kommunsektorns och de privata skulderna har ökat. Ramverket har bidragit till att förskjuta risk från staten till kommunerna, som dessutom lånar till sämre villkor.
”Det går fem gånger mer meter vatten- och avloppsledning per person i Jämtland än i Stockholm. Samtidigt skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna åt radikalt. När staten begränsats av stramare regler har det i praktiken inneburit att investeringskostnader tryckts ner på kommunerna, med större regionala klyftor och högre avgifter för hushållen som resultat.”, säger Elinor Odeberg.
Den första rapporten, Investeringsbehoven, var den första att sammanställa kostnaderna för investeringsbehoven i samhällskritiska områden som energiförsörjning, väg, järnväg, lantbruk, vatten- och avloppssystem och bostäder. Områden där staten tidigare tog ett större ansvar för finansieringen. Behoven kan summeras till en investeringspuckel som till stor del kan vara avklarad inom 10 till 15 år. Som mest uppgår de ökade offentliga investeringarna under ett par år till knappt 3,5 procent av BNP.
Rapporterna visar sammantaget att investeringarna Sverige står inför inte kan genomföras inom nuvarande ramverk, framförallt på grund av kravet på att staten ska gå med överskott i statsfinanserna. Kostnaderna för att möta Sveriges investeringsbehov kommer att kräva att staten tillåts gå med underskott. Detta eftersom att ökade skatteintäkter, som vore alternativet till lånefinansiering, behövs för att finansiera välfärden, resonerar rapportförfattarna.
”Ramverket har syftat till att bygga upp en ekonomisk buffert för att klara viktiga investeringar och en svårare ekonomisk kris. Nu måste vi använda den bufferten för att möta framtiden, utan att tränga undan resurser till vård, utbildning och försvar. Precis som vi i det privata tillåter oss att låna pengar eller ta av buffertsparandet när hustaket läcker eller tvättmaskinen går sönder. Det är ingen som vill att det ska ske på bekostnad av matkontot för innevarande månad.”, säger Vilgot Österlund.
Delrapporten De samhällsekonomiska effekterna presenteras 16 maj kl 09.30 på Arenagruppens kontor, Barnhusgatan 4. Läs mer här.
Den tredje och sista rapporten, som innehåller förslag till nytt finanspolitiskt ramverk, presenteras i september 2024, inför att riksdagens egen översyn presenteras senare under hösten.
Kontakta oss för mer information.
Nyckelord
Kontakter
Simon KarlssonKommunikatör på Arena Idé
Tel:0736541367simon.karlsson@arenagruppen.seBilder
Om oss
Mina inställningarArenagruppenInformation om avsändareWebbsidahttp://arenagruppen.se Organisationsnummer556581-0875 Om oss
Arenagruppen verkar för oberoende och progressiv opinionsbildning.
I Arenagruppen ingår tankesmedjan Arena Idé, Arena skolinformation, kommunikationsbyrån Arena Opinion, webbtidningen Dagens Arena, samt bokförlagen Atlas och Premiss.
Följ Arenagruppen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Arenagruppen
Statyer i bärsjalar sätter fokus på ojämställt föräldraskap19.11.2024 08:56:21 CET | Pressmeddelande
Idag på den internationella mansdagen har manliga statyer runt om i Sverige klätts med bärsjalar och bärselar – från Det svenska tungsinnet i Malmö till Standing Man i Umeå. De som satt upp bärsjalarna är helt vanliga pappor, men bakom initiativet står tankesmedjan Arena Idé med kampanjen #kvantitetstidspappan. Syftet? Att uppmärksamma det ojämställda föräldraskapet och att uppmana arbetsgivare att göra mer.
Pressinbjudan: Hoten mot akademisk frihet14.11.2024 11:45:20 CET | Pressinbjudan
Välkommen till en halvdagskonferens på Kulturhuset i Stockholm om hoten mot den akademiska friheten.
Begreppet svenskfientlighet undersöks i ny rapport5.11.2024 16:40:25 CET | Pressinbjudan
Hur har idén om svenskfientlighet uppstått och uttryckts? Vad innebär idén om svenskfientlighet och vad har den för syfte? Hur mobiliseras idén om svenskfientlighet och vart är den på väg inför framtiden? Det här undersöks i rapporten Idén om svenskfientlighet – om SD:s omvända antirasism av forskarna Tobias Hübinette och Peter Wikström.
Pressinbjudan: Idén om svenskfientlighet24.10.2024 13:21:13 CEST | Pressinbjudan
Välkommen på lansering av rapporten Idén om svenskfientlighet – om SD:s omvända antirasism med forskarna Tobias Hübinette och Peter Wikström.
4,3 miljoner till forskning om svenska arbetsmarknadsmodellen24.10.2024 11:43:24 CEST | Pressmeddelande
Tre forskare, varav en från Arena Idé, ska undersöka trepartsuppgörelser och den svenska modellen i en ny era.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum