127 kyrkor i Göteborgs stift delar på 57 miljoner för bevarandet av kulturarvet

Kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) är statens sätt att kompensera Svenska kyrkan för de resurser som krävs att bevara och göra vårt arv tillgängligt för allmänheten. När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska få ersättning (KAE) för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till och en kompensation för det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrkotomter och kyrkliga inventarier.

Årets fördelning omfattar 127 kyrkor i 44 församlingar/pastorat i Göteborgs stift som får ersättning. Se bilaga över samtliga beviljade projekt i Göteborgs stift. Fördelat belopp är 57 milj kr. Totalkostnaden för alla ansökningar i beslutet är 147,7 milj kr.

– Den kyrkoantikvariska ersättningen som Göteborgs stift har att fördela räcker inte till att täcka underhållsbehovet som finns för församlingarnas kyrkor och inventarier, säger stiftsantikvarie Elin Lif. Ca 32,5 miljoner ytterligare hade krävts i årets fördelning för att täcka behovet. Därför har flera projekt fått avslag på grund av medelsbrist med uppmaning att söka på nytt nästkommande år.

Kyrkounderhållsbidrag (KUB) är ett inomkyrkligt bidrag från Kyrkostyrelsen som sedan 2018 i första hand används som ekonomiskt stöd till församlingarnas underhåll av kyrkobyggnader och samordnas med KAE för att minska egeninsatsen och motivera att nödvändiga underhållsåtgärder kan utföras.

För år 2025 fördelas genom beslut i stiftsstyrelsen i Göteborgs stift 10,7 milj kr, varav 10,1 milj kr delas ut direkt till 21 åtgärder på 20 kyrkobyggnader. Resterande 550 tkr avsätt dels till att genomföra den första etappen för insatskort för restvärdesräddning och underförselplanering, dels till att revidera och uppdatera stiftets vägledningen för råd och riktlinjer för att upprätta vård- och underhållsplaner för kyrkor.

Det kyrkliga kulturarvet ska bevaras, användas och utvecklas. Kyrkornas kulturhistoriska värden ska vårdas och bevaras. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, underhåll och förändringar. Den grundläggande principen är att Svenska kyrkan och kulturmiljövården i dialog ska söka lösningar som balanserar bevarande med förändringsbehov så att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Ersättningen utgör bara en del av finansieringen, en egeninsats krävs också av församlingarna för att projekten ska kunna genomföras. I genomsnitt står församlingarna själva, genom de tillhörigas medlemsavgifter, för halva kostnaden.

Kyrkans kulturarv älskat och hotat

Kyrkorna i sina miljöer och med sina inventarier är Sveriges största sammanhållna kulturarv. Bara i Göteborgs stift finns 371 kyrkor som tillhör oss alla. För att kunna bevara detta kulturarv för framtiden måste staten ta ansvar och höja det kyrkoantikvariska bidraget, som genom åren urholkats då det legat på samma nivå sedan 2009.
Läs mer i pressmeddelade från Göteborg stift

I en debattartikel Rädda vårt världsunika kulturarv (mars 2024) som förts in i flera lokaltidningar i Göteborgs stift lyfte biskop Susanne Rappman problemet med det urholkade bidraget: "Svenska kyrkan har tagit fram ett konkret och hållbart förslag till våra riksdagsledamöter: höj den kyrkoantikvariska ersättningen successivt från dagens nivå på 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027 och inflationsskydda anslaget. Det kyrkliga kulturarvet är ett gemensamt ansvar. Nu är tid att agera."
Biskop Susanne Rappmann: Rädda vårt världsunika kulturarv | Hallands Nyheter (hn.se)

Här följer några av de projekt i Göteborgs stift som får KAE:

Fjällbacka kyrka i Bohuslän
Fjällbacka kyrka uppfördes 1892 efter ritningar av Adrian Petersson. Kyrkan är belägen i ett höjdläge och är väl synlig från havet. Den har ett framträdande läge i det omgivande landskapet och i samhället Fjällbacka, vilket utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. Den representerar ett skede av kapell och kyrkor uppförda i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan.

Kyrkan är exteriört i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Exteriören bär en stark materialprägel genom den exponerade ljust brunröda graniten i kyrkans väggar. Detta förstärks ytterligare genom att terrassmurarna är byggda i granit från samma stenbrott. Denna välbevarade exteriör representerar på ett mycket tydligt sätt de kyrkor som kring sekelskiftet 1900 byggdes i en uttrycksfull nygotik, där fasadens materialbehandling, med tuktade och oputsade granitblock, placeringen i landskapet mm utgör väsentliga delar.

Redan tidigt drabbades kyrkan av fuktproblem, den första större reparationen skedde redan 1904. Förutom problemen med fukt i murarna visade sig grunden vara feldränerad, och kyrkan blev därför värre drabbad än andra jämnåriga granitkyrkor. (Utdrag ur bebyggelseregistret)

Fjällbacka kyrka beviljas 2,8 milj kr till renovering murverk fasad, fönster samt väggar i kyrkorum.
Fjällacka kyrka dessutom har beviljats 4,6 milj kr i Kyrkounderhållsbidrag (KUB).

Länk till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister med mer info om kyrkan:
Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Västerlanda kyrka i Västergötland
Västerlanda kyrka är belägen i Lilla Edets kommun i gränstrakterna mellan Bohuslän och Västergötland. Kyrka har medeltida ursprung men utseendet karaktäriseras idag av tillbyggnaderna 1671 och 1704 då kyrkan förlängdes samt försågs med tresidigt kor, samt av tornet i historiserande stil från 1896-97. Detta i kombination med det högsträckta tornet gör att kyrkan vid första anblicken ser ut att vara byggd kring 1800-talets mitt. Den släta putsen som följer väggarnas buktningar berättar emellertid att kyrkan är betydligt äldre än så. Medeltida murverk finns bevarat i södra och norra långhusväggarnas mittersta partier.

Västerlanda kyrka utgör tillsammans med sockenmagasinet och äldre skolbyggnader ett samlat sockencentrum med kontinuitet sedan medeltiden. (Utdrag ur bebyggelseregistret)

Västerlanda kyrka beviljas 1,3 milj kr för renovering av fasad och fönster samt utvändig tillgänglighetsanpassning av entré i form av en ramp.

Länk till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister med mer info om kyrkan:
Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Carl Johans kyrka i Göteborg
Carl Johans kyrka uppfördes 1826 på ett framträdande läge i stadslandskapet på en höjd invid älven. Den nyklassicistiska kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. Den hade då enkla rena former och sparsam dekor. Exteriören fick sitt nuvarande utseende vid sekelskiftet 1900, då bl.a. den resliga tornhuven, takets koppartäckning, sandstensportaler och dekor på gavlar och tak tillkom efter ett ombyggnadsförslag av arkitekt Adrian Crispin Peterson.

Under 1900-talet har kyrkan genomgått en rad olika renoveringar, med en del tillskott som underordnat sig kyrkans äldre karaktär. Den senaste renoveringen strävade efter en återgång mot utseendet under 1860-talet. (Utdrag ur bebyggelseregistret)

Under våren 2024 påbörjas en omfattande utvändig restaurering av kyrkan som omfattar åtgärder på fasader, fönster och portar samt omförgyllning av kors på torntak.

Pastoratet beviljas i detta beslut endast medel till åtgärderna av den putsade fasaden. Pga medelsbrist behöver stiftet bevilja medel i olika etapper eftersom projektet är stort och kostsamt. Beslut om mer medel planeras även för nästkommande år och ev ytterligare år framåt.

Carl Johans kyrka beviljas 2 443 tkr för utvändig renovering.

Länk till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister med mer info om kyrkan:
Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Sankt Laurenti i Halland
Sankt Laurentii kyrka var Falkenbergs stadskyrka fram till 1892, då en ny kyrka byggdes i Falkenberg. Kyrkan räddades 1897 från rivning genom att den uppläts som gymnastiksal fram till 1922. Efter en renovering 1926-28 återinvigdes kyrkan för gudstjänstbruk.

Stenkyrkans äldsta byggnadshistoria är oklar men långhusets äldsta västra del härrör troligen från omkring år 1300. Kyrkan brändes under nordiska sjuårskriget 1563-70 och återuppbyggdes 1587-88. Det århundrade som exteriört framförallt sätter sin prägel på den nuvarande kyrkan är 1700-talet. (Utdrag ur bebyggelseregistret)

Kyrkan har genomgått en omfattande takrestaurering med ny koppartäckning på tornhuv och omläggning av tegeltak. Tornhuvens täckning har ett flertal sprickor och delvis öppnade falsar. All kopparplåt på tornets huv och spira ska läggas om med ny kopparplåt i enlighet med befintligt tak. Långhusets och vapenhusets tegeltak har demonterats och återlagts efter åtgärder på undertak.

S:t Laurenti kyrka beviljas 2 milj kr i ytterligare medel för koppartäckning på tornhuv och omläggning av tak. Fördyrning beror bland annat på ökade byggpriser. Kyrkan har tidigare beviljats 2,2 milj kr för arbetet.

Länk till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister med mer info om kyrkan:
Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Kontakt KAE:
Stiftsantikvarie Elin Lif, elin.lif@svenskakyrkan.se 070-892 82 27

Kontakt KUB:
Fastighetsekonom Siv Olsson, siv.n.olsson@svenskakyrkan.se 031-771 29 94

Bilagor:
Bialga 1: Beslut om kyrkoantikvarisk ersättning Göteborgs stift 2025
Bilaga 2: Beslutsprotokoll