Amnestys årsrapport: Sverige backar när det kommer till grundläggande MR-frågor

- Utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige går åt fel håll. I stället för ett rättighetsperspektiv på våra samhällsutmaningar riskerar många av de politiska förslagen att leda till strukturelll rasism, kollektiv bestraffning och misstänkliggörande av vissa grupper i samhället. Det är helt oacceptabelt, säger Anna Johansson, Amnesty International Sveriges generalsekreterare.

Demonstrationsfriheten sätts på prov
Klimataktivister som utförde fredliga handlingar, i form av civil olydnad, har fortsatt mötts med hårda brottsanklagelser, bland annat sabotage. Ett brott som kan ge fängelse och som inte användes innan 2022. Under 2023 dömdes flera aktivister för just sabotage, varav en person dömdes till fängelse. I april 2024 friade Svea hovrätt tolv klimataktivister för tidigare dom om sabotage.

Som ett svar på de många koranbränningar 2023 meddelade regeringen att man skulle se över den svenska ordningslagen. Men alla inskränkningar på rätten till yttrandefrihet och fredliga möten måste vara förenliga med folkrätten, menar Amnesty. Och Sverige har en skyldighet att säkerställa att nationell eller allmän säkerhet utgör en nödvändig och proportionerlig begränsning för att uppnå det legitima målet. Enbart de minst inskränkande medlen som borde användas för att uppnå det målet. Amnesty anser att regeringens ensidiga fokus på säkerhetsintressen helt missar flera viktiga rättighetsfrågor. Att ta tag i den underliggande strukturella rasismen bör istället vara Sveriges första och mest angelägna åtgärd.

I oktober 2024 dömde Linköpings tingsrätt för första gången en person för hets mot folkgrupp för att ha bränt en kopia av Koranen.

- Både de hårda brottsanklagelser som riktas mot fredliga klimataktivister och regeringens vilja att begränsa demonstrationsrätten är mycket oroväckande. Yttrande- och mötesfriheten utgör grundläggande rättigheter för att människor ska kunna göra sin röst hörd och ställa makthavare till svars, säger Anna Johansson.

Strukturell rasism får mer utrymme
Sverige har antagit en nationell handlingsplan för att bekämpa rasism. Trots detta riskerar flera nya straffrättsliga åtgärder, som syftar till att motarbeta brottslighet, att istället diskriminera och kränka rättigheterna för flyktingar, migranter och personer som rasifieras. Ett av dessa rör ny lagstiftning som utvidgar möjligheten att använda hemliga tvångsmedel som digital övervakning, telefonavlyssning och dataintrång. Flera remissinstanser har väckt farhågor om att lagstiftningen riskerar att  användas oproportionerligt mot just dessa grupper.

Andra regeringsinitiativ riskerar att förstärka systematisk rasdiskriminering om de antas. Till exempel en utredning som ska se över om offentligt anställda ska vara skyldiga att ge information om papperslösa personer, inklusive barn, till Migrationsverket och polisen.

- Istället för att arbeta för att skydda de som riskerar att utsättas för rasism och  diskriminering ser Amnesty att flera lagförslag som svenska regeringen lagt fram istället kan leda till att många fler kan komma att utsätts för strukturell rasism, även genom polisens arbete. Det är helt oacceptabelt, alla människor har samma värde och samma rättigheter oavsett vilka de är, hur de ser ut och var de kommer ifrån, säger Anna Johansson.

Får inte den vård man har rätt till  
I juni anmälde Amnesty och Läkare i världen Sverige till den europeiska kommittén för sociala rättigheter. Många utsatta EU-medborgare, som saknar europeiskt sjukförsäkringskort och oftast kan ha befunnit sig i Sverige under lång tid, får rutinmässigt skyhöga räkningar för nödvändig vård. I en del fall nekas de även grundläggande vård och många undviker att söka den på grund av rädsla för kostnader som inte är möjliga att betala. Att inte garantera alla människor lika tillgång till vård står i strid med Sveriges internationella åtaganden.

- Alla människor har rätt till vård och EU-medborgare har dessutom rätt till nödvändig vård på samma villkor som alla som är bosatta i Sverige. Sverige utsätter inte bara enskilda individer för stort lidande utan bidrar till att upprätthålla den allvarliga diskriminering som många i gruppen utsätts för i sina hemländer. Detta måste få ett stopp nu, säger Anna Johansson.

Samers kulturella överlevnad hotas
Det finns ett stort samlat tryck på samiska traditionella marker samtidigt som det begränsade skydd som finns är långt ifrån tillräckligt. Trycket på de samiska traditionella markerna kommer inte bara från gruvor, skogsavverkning, vindkraftsanläggningar och annan markexploatering, utan även från effekterna av klimatförändringar. På sikt hotas den samiska kulturens överlevnad. Om det samiska folkets grundläggande rättigheter till inflytande över sina traditionella marker inte garanteras misslyckas Sverige med att leva upp till sina internationella åtaganden om urfolks rättigheter. 

- FN har talat klarspråk och uppmanat Sverige att vidta omfattande åtgärder för att skydda samers rättigheter vid storskaliga markprojekt. Amnesty vill se ett slut på gamla koloniala mönster och menar att Sverige behöver ny lagstiftning som tydligt stärker skyddet för urfolksrätten. Det samiska folket och deras kunskap måste behandlas som en del av lösningen när vi ställer om vårt samhälle, säger Anna Johansson.


Årsrapporten finns bidogad som PDF, med Sverige på sidorna 355-356